Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IX. Åren 1885-1890. - Besök i hemlandet och Finland. - De sista åren i Dresden. - Diktningen under dessa år. - Uttalanden i skilda ämnen. - Hemflyttning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Landquart och Davos och fylldes af bruna italienska
arbetares oväsen; vi måste uppstiga till Schwarzsee
och Davos Kulm eller flykta till Bad Serneus för att
finna den stillhet och vederkvickelse, på hvilka vi
hoppats. Grefve Snoilskys förhållande till dessa
motigheter var beundransvärdt. Utan dåligt lynne,
utan de minsta uttryck af misshag, var han oss en
föresyn som outtröttlig spatsergängare, när det
gällde att finna ett lummigt ställe, där vi kunde
rycka oss bort från banbyggets bråk och läsa, drömma
eller prata och dit icke signalpipans, verktygens och
maskinernas larm nådde. Men om vi på återfärden till
vårt hotell eller på vandringen till Klosters Brücke
och Dörfli råkade mellan arbetarnes skaror, så hade
han de vänligaste hälsningar och alltid ett deltagande
skämtsamt ord på deras eget språk. Man kände, att
sådana dikter som »Den tjänande brodern» och »För
sent» och andra hade strömmat ur djupet af hans inre,
att han utan reflexion eller ordkram besatt allt,
som man brukar sätta i scen såsom »socialkänsla», och
därtill ett lefvande medlidande med alla plågade och
betryckta. Det behöfde naturligtvis icke blott vara
kroppsarbetarne, i hvilkas trångmål han tog del; jag
glömmer icke, hurusom under vårmånaderna 1888 kejsar
Friedrichs tragiska öde fyllde honom med stilla sorg.»
Våren 1890 upplefde han den stora glädjen, att hans
äldsta dotter, hvars ädla sinnelag han ofta prisat,
tillika med sin make, friherre Axel Gyllenstierna,
besökte hans hem i Dresden. En svår stötesten hade
därmed försvunnit från vägen, och han kände sig
häröfver lycklig och tacksam.
Sommaren 1890 afslöts hans utländska vistelse med en
kur i S:t Moritz. På vägen dit tillbragte han ett
par angenäma dagar i München, den ena hos Ibsen,
den andra hos Paul Heyse.
Efter en färd genom vinterklimat och snölandskap kom
familjen fram till S:t Moritz, där en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
