Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- X. Snoilskys hemkomst. De sista åren: 1890-1903. - Snoilskys personlighet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1894[1], samt de känsliga hyllningarna till ägarne
af Stenhammar och Trolleholm.
Till denna tid höra ock Snoilskys två sista »Svenska
Bilder» Junker Ulf och Frun på Salshult. Båda skildra
de hemmavarandes sorg under
[1] Denna senare lyder:
Jag vill ej sjunga våren,
Dess strid på lif och död
Mot frost, som går i spåren
Af en för tidig glöd
Och icke sommarn häller,
Som knappast ger sig ro
Att njuta, när det gäller
Att samla för sitt bo.
September jag besjunger
Med sol i rättan tid
Och inga larvers hunger,
Men hvila efter strid.
Fast hösten purpur stickar,
Är mesta grönskan kvar;
Sitt lif man öfverblickar
I stillhet underbar.
Det flydda tycks sig närma
I denna klara dag,
Som strålar ljuflig värma
Af mildt, förädladt slag.
Hvad det är ljuft att bida
Tillsammans så, vi tu,
Invid hvarandras sida
Här, i september nu!
Hur vackert hemmet strålar,
Ej minsta blad sig rör
Där guldet grönskan målar
På kullen utanför.
Min kärlek och min lycka
I denna stilla stund
Jag till mitt bröst vill trycka
På hemmets säkra grund
Och tacka dig, du kära,
För allt hvad lifvet gett!
Blif än som förr mig nära
I både ljuft och ledt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 14:19:56 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/warsnoil/0476.html
