Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Wasa-ätten under Unionstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
uteslutande, detta omyndighetstillstånd, blef följden en strid, som
aflopp till deras fördel.
I denna strid mellan de myndige och omyndige, mellan
aristokrati och folk stod konungen — d. v. s.
unionskonungen — på de förras sida, och detta parti, seende sig allt
mer och mer kringskuret under stridens lopp, såg ej för sig
räddning uti något annat än unionen och dess konung. Det
motsatta partiet åter, folket, hvartill slöt sig det förras
motståndare äfven inom aristokratien, och hvilka såsom
riksföreståndare blefvo detta partiets konungar, måste redan
derigenom, att det uppträdde mot unionen och dess afgjordt
aristokratiska riktning, strida för helt andra, densamma motsatta
intressen. Man ser här i sjelfva verket fortsättningen af de
fordna partierna. Det antimonarkiska var det mäktigaste,
till det slöt sig konungen, eller rättare han tillsattes af
detsamma; det monarkiska åter slöt sig till folket. Båda stridde
de väl för frihet och oberoende, de förra dock för en frihet
endast gällande för några få och för dem, som hade makten
i sina händer, de sednare för en frihet och sjelfständighet,
hvaraf hela svenska folket skulle blifva delaktigt. De förras
lösen var den adeliga individens oberoende, de sednares var
folkets. Unionen, dess bestånd eller tillintetgörande
sammanfaller på detta sätt med striden mellan dessa båda partier, och det
är måhända hvad Sverige beträffar unionens rätta betydelse,
såsom länk i kedjan af dess utveckling, att genom dessa
strider förbereddes svenska folkets framstående såsom en nation
med en konung.
Efter denna korta öfverblick af aristokratiens ställning
under medeltiden, vilja vi nämna några ord om de förnämste
af dess medlemmar under unionstiden. — Man finner
under detta medeltidens sista sekel många nya namn, liksom
många af de gamla sjunka tillbaka i dunklet och ej vidare
förekomma, förr än med ett nytt tidehvarf en ny sakernas
ordning inträder.
Så se vi nu Braherna så godt som försvinna från
skådeplatsen, St. Brigittas och Ulf Gudmarssons slägt utslocknade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
