Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - a. Förutsättningarna för erhållande av ett gott frö - 1. Trädens frösättning och därpå inverkande faktorer - 2. Ärftlighetens betydelse för fröets användbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
väderleksförhållandena. Åtminstone har man iakttagit, att rika fröår eller
åtminstone rika blomningsår ofta inträffa året efter en varm och solig sommar.
Väderleken såväl under befruktningstiden på våren som under frökärnans
vidare utveckling under sommaren har stort inflytande på fröskördens storlek
och beskaffenhet. Hos flertalet av våra skogsträd sker pollinationen med vindens
tillhjälp. Torr och blåsig väderlek underlättar givetvis frömjölets överförande
till fröämnena och befrämjar därmed befruktningen, under det att lugn och regnig
väderlek försvårar densamma. Senfroster, häftiga hagelskurar eller slagregn under
blomningstiden kunna förstöra blommorna och omintetgöra fruktsättningen. En
kall och våt sommar hindrar i väsentlig grad fröets normala utveckling till
mognad, framförallt å ståndorter som i och för sig äro mindre gynnsamma för
fruktbildningen, och tidiga höstfroster kunna alldeles förstöra de ännu ej
fullmogna frukterna, i synnerhet om dessa ej äro skyddade på effektivt sätt, t. ex.
ekollon. En alltför torr och varm sommar kan å andra sidan verka menligt
genom att framkalla fröets brådmognad och alltför tidiga avfallande. En dylik
varm sommar kan även bliva till skada för fröskörden, därigenom att en del
skadeinsekters utveckling då befrämjas.
Insekter kunna nämligen vålla frösättningen betydande avbräck, såväl direkt
genom att förstöra fröämnena som indirekt genom att angripa trädens
assimilationsorgan och sålunda nedsätta näringsverksamheten till förfång för fröbildningen.
Exempelvis kan omnämnas, att många fröår hos granen i vårt land delvis
felslagit på grund av att insekter (Tortrix strobilana, Cecidomyia-arter m. fl.)
slagit sig ned i kottarne och förtärt fröämnena eller frökärnorna. Mången gäng
hava även lövätande insektlarver omintetgjort frösättningen hos våra lövträd,
t. ex. ekvecklaren (Tortrix viridana) hos eken oeh vissa mätarelarver
(Chei-matobia brumata och boreata) hos björken. Vilken betydelse i detta
hänseende frostfjäriln har i våra fruktträdgårdar torde vara allmänt bekant.
Liknande inverkningar kunna även framkallas av vissa parasitsvampar.
Sålunda hemsökas grankottarna ofta av ett par Aecidie-iormer (Aecidinm
strobi-linum och Ae. conorum), frukterna hos hägg av Taphrina pruni o. s. v., under
det att många löv- eller barrlevande svampar genom att tillbakasätta trädens
näring minska förutsättningarna för en god fröbildning.
2. Arftlighetens betydelse för fröets användbarhet.
En fråga, som för bedömande av fröets godhet och användbarhet å en viss
plats är av största vikt, är den om härstamningens inflytande på den av fröet
uppkomna plantans egenskaper och vidare utveckling.
Att vissa av moderträdets såväl biologiska som morfologiska egenskaper,
förutom dem som tillkomma detsamma såsom art, genom fröet kunna gå i arv
till den därur utvecklade plantan, torde väl numera vara allmänt erkänt. På
experimentell väg har man fastslagit detta hos våra i—2-åriga kulturväxter, och
man har, såsom bekant, genom urval lyckats av sådana växter få fram
konstanta raser, härstammande frän ett enda individ, som visat avvikelse i gynn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
