Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - a. Förutsättningarna för erhållande av ett gott frö - 2. Ärftlighetens betydelse för fröets användbarhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ärftlighetens betydelse.
sam riktning från de för arten i fråga eljest utmärkande egenskaperna. I vilken
utsträckning en sådan förärvningsförmåga finnes hos de mångåriga trädväxterna
är svårare att pä experimentell väg konstatera, emedan dessas plantor vanligen
behöva mycket lång tid för att utveckla sig så långt, att den ena eller andra
egenskapen blir klart framträdande. De vid trädens befruktning rådande
förhållandena lägga även stora hinder i vägen för mera omfattande försök till
utredande av hithörande spörsmål. Sådana försök hava dock på rätt många håll
utförts, och sammanställda med de iakttagelser, man kunnat göra i naturen, hava
de bidragit att kasta ljus över, om än ej alldeles utreda denna för skogsskötseln
så viktiga fråga.
Bland de undersökningar, som i utlandet gjorts i detta hänseende, äro
cleslar s1 och Engler s2 kanske de mest uppmärksammade. Båda hava
framförallt sökt utreda, i vad mån genom klimatiska faktorer framkallade
egenskaper ge sig till känna även om plantorna genom frösådd överföras till ståndorter
med från den ursprungliga växtplatsen i klimatiskt hänseende avvikande
beskaffenhet, men även andra i sammanhang härmed stående spörsmål hava varit
föremål för nämnda vetenskapsmäns uppmärksamhet.
Resultaten av dessa undersökningar, vilka skett oberoende av varandra och
omfattat förutom gran och tall även några andra trädslag, hava i stort sett
ådagalagt:]
1. att plantor av frön från avsevärt nordligare eller högre belägna områden
åtminstone i ungdomsåren utveckla sig långsammare och svagare än plantor av
frö från samma trakt, där plantan uppdrages;
2. att vid kultur pä låglandet hava plantor av låglandsfrö, vid kultur i
höjdlägen plantor från höjdlägen den största tillväxthastigheten;
3. att plantor, härstammande från höjdlägen, utveckla på våren sina skott
såväl i låglandet som i höjdlägen tidigare än plantor från låglandet. De senare
fortsätta emellertid längre sin tillväxt, så att den årliga vegetationstiden varar
längre;
4. att barr-, bark-, kron- och rotbildning synas vara i viss mån ärftliga.
Däremot har ENGLER’s försök med frö från dels välväxta, dels undertryckta
missformade granar ej ådagalagt, att genom yttre påverkningar framkallad
oregelbundenhet i stamformen är ärftlig.
Åtskilliga andra såväl i utlandet som här i Sverige gjorda försök eller
iakttagelser hava visat ganska nära överensstämmelse med förestående allmänna
satser. Några exempel härpå mà anföras.
Av svenska direkta försök äro de av största intresset, vilka genom statens
skogsförsöksanstalts försorg påbörjades 1904 och omfattade kulturer av frö från
olika delar av landet ä Ollestads kronopark i Västergötland. 3 Då dessa
kulturer vid 6 års ålder undersöktes, visade sig medelhöjderna för de tre bästa
avdelningarna med norrländsk tall vara 80, 85 och 89 cm., under det att plantorna
1 A. Cieslar, Die Bedeutung klimatischer Varietäten unserer Holzarten fiir den Waldbau. Centr.
bl. f. d. ges. Forstwesen 1907.
2 Mitth. der Schweiz. Versuchsanstalt. B. VIII h. 2 (1903).
3 Se g. Schotte, Om betydelsen av fröets hemort och moderträdets ålder vid tallkultur. Medd.
r. Statens Skogsförsöksanstalt h. 7 191 o, sid. 229 o. f.
— 73 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
