- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
90

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - b. Fröets bedömande

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ALLMÄN DEL.

endast äro: tillräcklig fuktighet, en någorlunda jämn temperatur av omkring 15—25 0
C. samt lufttillträde, i vissa fall även ljustillförsel, möter det inga svårigheter att
verkställa dylika groningsprov. Enklast kunna de ske på följande sätt:

1) På bottnen av en vanlig sopp tallrik lägges ett par lager tjockt och löst
sug-papper, som genomfuktas med vatten. Härpå fördelar man fröna så jämnt som
möjligt och betäcker dem med ett lager sugpapper. För att bibehålla fuktigheten lägger
man ena ändan av en sugpappersremsa mellan de undre papperslagren och nedsticker
den andra i ett vidstående glas med vatten. Genom att göra remsan smalare eller
bredare kan man efter behag minska eller öka vattentillförseln. I stället för de hela
tallrikens botten täckande sugpapperen kan man använda dubbelvikta flanellappar eller
små kuvert av filtrerpapper, vari fröproven läggas. Detta har den fördelen att man
kan hava flera prov på samma tallrik.

2) I ett lågt fat av oglacerat lergods lägger man ett tunt lager fin jord, sand
eller sågspån, som genomfuktas. Härpå utsår man det bestämda fröantalet, som
täckes tunt med mossa. Lerfatet nedsättes därefter i ett kärl, som till lämplig höjd
hålles fyllt med vatten. Detta sipprar igenom lergodset och håller fröprovet fuktigt.
Sistnämnda anordning kan även vidtagas vid n:o 1. Man måste emellertid kontrollera,
att lergodset verkligen genomsläpper det lämpliga måttet av fuktighet, vilket ej alltid är
fallet, beroende på olika porositet hos godset och dettas bränning.

För övrigt äro åtskilliga mer eller mindre dyrbara apparater konstruerade för
dylika groningsförsök. Bland dessa må nämnas:

1) den Nobbe ska, som består av en 30 cm. lång och bred samt 9 cm. tjock
platta av svagt bränt lergods. I mitten av denna finnes en rund skålformig
fördjupning, som begränsas av en 3 cm. djup och bred ränna. Fröprovet lägges utan vidare
i skålen, varefter vatten hälles i rännan och det hela täckes av ett lock, som i mitten
är försett med en öppning för luftväxling. Det i rännan befintliga vattnet sipprar in
i fördjupningen där fröet ligger och håller detta fuktigt.

2) den Stainer ska, som likaledes består av en svagt bränd, oglacerad lerplatta,
som är till formen rund och försedd med 100 st. små fördjupningar för de särskilda
fröna. Plattan ställes i ett efter densammas storlek avpassat glaskärl, som delvis
fylles med sand och vatten. Plattan täckes med en kupa av grönt glas, i vars övre mitt
finnes en öppning för luftventilation. Fröna lära gro något hastigare i denna apparat
än i den Nobbe’ska.

3) Den Jacobsen ska, som består av en zinklåda, vilken till någon del fylles med
vatten. Över denna läggas glasstänger eller zinkplattor med hål uti. På dessa
stänger eller plattor läggas yllelappar, försedda med vekar, som hänga ned i vattnet. På
yllelapparne läggas filtrerpapper och därpå fröna, och det hela täckes av en glasklocka.

4) Den Rodewald-Cieslar ska, som utgöres av en zinklåda med kvadratisk
botten. Sidoväggarna bestå av dubbla zinkplåtar, vars mellanrum fylles med en dålig
värmeledare, t. ex. aska. Botten utgöres av ett enda starkt bleck. Locket på
zinklådan, vilket är tämligen starkt lutande, består av dubbelt glas, varigenom luften
mellan glasen blir en dålig värmeledare. Dessa anstalter äro vidtagna för att lätt kunna
uppvärma lådan underifrån, medan värmen sedan skall behållas så länge som möjligt
i lådan. Botten i denna täckes av ett 3 cm. tjockt lager av sand, på vilket de av
lera tillverkade groningsplattorna ställas. Bevattningen av sanden sker genom en vid
basen av lådan löpande täckt kanal, som ifylles med vatten genom ett lock framtill.1
Lådan kan underifrån uppvärmas genom en vanlig rumslampa eller genom ett par
s. k. »nattljus». Ehuru denna apparat har många fördelar, saknar den ej heller
nackdelar, varibland må nämnas att luftväxlingen är otillräcklig, så att fröproven ofta
mögla.

1 Skogsvårdsföreningens tidskrift. Not sid. 178 för 1905.

— 90 —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0098.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free