Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - h. Anskaffande av plantor i och för plantering - 3. Gödsling av plantskolor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
gäller åkerjorden. Emellertid är det ådagalagt, att mängden av de av plantorna
upptagna oorg. salterna växlar rätt mycket under olika förhållanden och kan
t. o. m. vara olika för samma ståndort. SchüTZE fann t. ex. att askan av i-åriga
tallplantor, vuxna å skenbart alldeles lika, nyss uppbruten sandjord, innehöll i
procent:
Prov 3 Prov 4
KaIi • • ...............21,43 25,72
Kalk................22,04 22,35
Magnesia............................6,51 9,53
Fosforsyra..............27,20 22,22
Kiselsyra ..............11,07 6,32
Man kan därför icke av askanalyser draga fullt säkra slutledningar angående
beskaffenheten av den gödsling, man vid ena eller andra tillfället måste tillföra
en plantskola. Man måste förvissa sig om, vilket eller vilka av de för
plant-näringen nödiga ämnena, som i jorden förekommer i otillräcklig mängd, och
säker kännedom härom vinner man endast genom markanalyser. Sådana borde
därför rätteligen vid anläggning av större plantskolor göras. De äro emellertid
besvärliga och rätt kostsamma, varför man ofta hjälper sig fram med att
huvudsakligen tillföra sådana gödselämnen, som antingen innehålla samtliga för
plantnäring erforderliga ämnen, s. k. fullständig gödsling, eller innehålla de
värdefullare ämnen, varpå man enligt erfarenhet vet att jorden plägar lida brist.
De gödselämnen, man härvid har att välja pä, äro: animaliska, vegetabiliska,
mineraliska eller en blandning av dessa.
Till animaliska gödselämnen får man räkna spillning av människor eller djur, guano
o. d. Av dessa är det väl blott »stallgödseln» — d. v. s. spillning av hästar och nötkreatur,
blandad med strö, således egentligen mera vegetabilisk än animalisk gödsel — som kan
få någon allmännare användning i plantskolorna. Stallgödseln har stort värde såsom
gödselmedel, emedan den både förbättrar jordens fysiska tillstånd och ökar dess
nä-ringshalt. Framförallt bidrager den att hålla jorden varm och lucker samt befordrar
bakterielivet. Dess halt av de viktigaste växtnäringsämnena framgår av nedanstående
sammanställning:1
, , 0ll Färsk häst- Färsk kreaturs-
IOO kg. innehalla .., , ... .., , , ..
ö gödsel o. stro godset o. stro
Fosforsyra...........0,26 kilo 0,16 kilo
Kali.............0,68 » 0,55 »
Kväve............0,58 » 0,39 »
Kalk.............0,40 » 0,34 »
Halten av dessa näringsämnen torde dock växla inom ganska vida gränser allt
efter utfodringens och ströets beskaffenhet. S. k. »brunnen» gödsel har förlorat
åtskilligt av sitt ursprungliga kväveinnehåll, men övriga mineraliska salter äro i densamma
mera koncentrerade. Nötkreatursgödsel förmultnar långsammare än hästgödsel och
1 Hämtad ur P. Wagner, Trädgårdsväxternas näring, försvenskad av Thorild Wulff. 2:a uppl.,
Stockholm 1912.
— 164 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
