Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 1. Uppdragande av skogsbestånd genom kultur - i. Planteringstiden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PLANTERINGSTIDEN.
det omsorgsfullaste arbete kan icke undvikas, att plantan förlorar en del av sina
fina sugrötter, vilka måste ersättas med nya, om plantan skall kunna fullt anpassa
sig efter de nya förhållanden, vari hon blivit försatt.
För den framställda frågans besvarande är det således av stor vikt att
klargöra, huru det är ställt med plantornas förmåga att utbilda nya rötter,
framförallt sugrötter, under olika årstider. Åtskilliga undersökningar föreligga i detta
hänseende från andra länder.
En av de fullständigaste bland dessa är den som offentliggjorts av Professor A.
Engler. 1 Ehuru dessa undersökningar icke torde kunna direkt tillämpas på våra
förhållanden, så framgå av dem dock så viktiga resultat, att vi ej böra försumma att
tillgodogöra oss de gjorda erfarenheterna, för att på dem bygga vidare undersökningar
ang. hithörande förhållanden i vårt land.
Av Prof. Englers undersökningar framgår först och främst, att rötternas tillväxt
och nybildning är underkastad en viss årlig periodicitet, vilken ej sammanfaller med
plantans ovan jord befintliga delars. En planta kan således utveckla knoppar och skott
under det att rötterna befinna sig i ett slags vilstadium, och å andra sidan kunna
rötterna växa medan utvecklingen av de ovan jord befintliga delarne av plantan står stilla.
Så t. ex. förmå rötterna växa vid åtskilligt lägre temperatur än knopparne. Hos
barrträdens rötter upphör växandet fullständigt under tiden november—april. Lövträden kunna
däremot, i synnerhet om väderleken är mild, växa hela vintern, ehuru naturligtvis
jämförelsevis svagt och i regel med en paus under den kallaste delen av vintern. För
barrträden ligger den undre temperaturgränsen för rötternas växande vid 5—6° C., för
lövträden vid 2—3 0 C. (Schweiz). Även under den egentliga vegetationstiden kan
iakttagas en paus i rötternas tillväxt, och inträffar denna nedsättning i rötternas växande
enligt Englers undersökningar vanligen under augusti eller början av september, vilket
står i sammanhang därmed, att fuktigheten i jorden då i regel är minst, under det att
avdunstningen från plantans ovan jord befintliga delar är stor, på grund av i allmänhet
rådande varm väderlek. Efter denna tid, således i slutet av september samt i oktober,
inträffar en ny period av livligare tillväxt hos rötterna. Varaktigheten av och tiden för
denna sommarpaus i växandet är säkerligen i hög grad beroende av lokala klimatiska
förhållanden samt årets väderlek. I regel växa lövträdens rötter om hösten livligare
än barrträdens. För övrigt växa alla trädslags rötter livligast på försommaren.
Att den sålunda påvisade periodiciteten i rötternas utveckling måste vara av stor
betydelse för valet av planteringstiden är uppenbart. Ty önskvärt är ju, att rötterna
omedelbart efter planteringen kunna börja ett livligt växande för att snarast möjligt
ersätta de vid planteringens utförande oundvikliga förlusterna i rotsystemet.
Av undersökningarne har framgått, att i alla trakter med nederbördsrika
vårar eller där marken på grund av snöförhållanden under vintern är rik på
fuktighet, våren måste vara den lämpligaste planteringstiden. I trakter åter, där
våren och försommaren i regel äro torra, men hösten nederbördsrik, är sistnämnda
årstid att föredraga.
Med avseende på tiden för höstplanteringen måste denna med all
säkerhet lyckas bäst, om den företages i slutet av sommarvilperioden eller i början
av växtstegringen hos rotsystemet på hösten. Denna tidpunkt inträffar hos oss
sannolikt i september, men detaljerade undersökningar, huru härmed förhåller
sig i vårt land, saknas tyvärr. Förmodligen växlar den betydligt för olika lands-
1 »Mitteilungen der Schweizerischen Centralanstalt für das forstliche Versuchswesen», Band VII,
1903.
— 189 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
