Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 3. Gallringens styrka och användbara uttryck därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
den praktiska tillämpningen av en gallring är enbart hänsynen till den bestämda
trädklassindelningen i många fall otillräcklig för åskådliggörande av gallringens
styrka. Även på annat sätt önskar man därför kunna närmare fixera denna.
Såsom uttrycksmedel härvid pläga användas:
1. Trädkronornas genomsnittsavstånd från varandra strax efter
gallringen. >y i
2. Antalet uttagna träd i förhållande till det förut befintliga eller antalet
kvarlämnade träd.
3. Uttagen grundyta eller virkesmassa i förhållande till hela beståndets
före gallringen.
4. Kronansättningens höjd eller kronförhållandet.
Av dessa uttrycksmedel kan endast det i:a användas såsom rättesnöre
vid själva gallringens utförande. De övriga sätten fordra särskilda
undersökningar efter gallringens verkställande eller komma, såsom vid punkt 4, resultaten
fram först efter en längre tillämpning av gallringarne. Beträffande det absoluta
avståndet mellan trädkronorna är det ganska svårt att i praktiken vidhålla,
i synnerhet om det gäller lövträdsbestand eller mera ojämna barrträdsbestånd.
Det bör även ihågkommas, att om avståndet mellan trädkronorna skall giva ett
uttryck för gallringens styrka, sä mäste det sättas i relation till trädkronornas
medeldiameter. Ty ett medelavständ mellan kronornas yttersta grenar av t. ex.
0.6 meter efter gallringen betyder ett väsentligt svagare ingrepp i kronslutet
om trädkronornas diameter är t. ex. 4 meter eller blott 2 meter.
Detta kan matematiskt åskådliggöras. Låt t. ex. kronans diameter vara k,
avståndet mellan kronorna a. Det utrymme kronan tager kan schematiskt sättas = k2, under
k2
det att kronans iämte mellanrummets vta = (k + a)2. Uttrycket , ansriver då
J .vy ’ (k 4- a)2 ö
huru stor del kronan upptager av den yta, som disponeras av kronan jämte det denna
omgivande tomrummet. Insättas de exempelvis ovan nämnda talen i förestående term.
fäs 1) å ena sidan
2) ä andra
4
o,75e
(4 + o,6)
22
(2 + o,6)2
vilket betyder att i första fallet 76 % av beståndets hela yta efter gallringen fortfarande
upptages av kronorna, under det att i andra fallet blott 59 % av hela beståndsytan
efter gallringen upptages av trädkronorna. Den sista gallringen är således betydligt
starkare.
Ett angivande av antalet uttagna träd i förhällande till det före gallringen
befintliga trädantalet giver i och för sig icke något tillfredsställande uttryck för
gallringens styrka.
Antalet träd, som vid den ena eller andra gallringsgraden utfaller, beror
nämligen icke endast av gallringens styrka utan även av beståndets
uppkomstsätt, ålder och sammansättning samt huruvida låggallring eller krongallring
företrädesvis kommit till användning. Vid första gallringen i ett bestånd, i synnerhet
om det uppkommit efter en lyckad självsådd eller riklig sådd för hand och
— 234 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
