Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 3. Gallringens styrka och användbara uttryck därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GALLRINGENS STYRKA OCH ANVÄNDBARA UTTRYCK DÄRFÖR-
således innehåller ett överskott av stammar, utfällas i regel och särskilt vid
lag-gallring proportionsvis flera stammar än vid upprepade gallringar eller om
beståndet uppkommit genom plantering.
I de av oss förut åberopade försöksytorna vid Reudnitz i Sachsen utfälldes
exempelvis vid första gallringen i det genom bredsådd uppdragna beståndet io,ioi stammar,
vid det genom kvadratplantering 1,12X1,42 ni. 781 stammar, utgörande i °0 av
förutvarande antal resp. 49 och 18 v Några exempel hämtade ur Ph. FluryV
synnerligen ingående gallringsförsök i gran- och bokbestånd må anföras till vidare
belysning-av detta förhållande. Gallringsgraderna hänföra sig till Schweiziska försöksanstaltens
förut angivna. Beständen gallrade med omkr. 5-åriga intervall.
GallrincrsCTrad Gran Bok
s & ’ i:a gallring upprepad gallring i:a gallring upprepad gallring
A. 4—15 % 4—15 % 10—20 % 5—15 %
B. 5—30 % 5—30 % 10—40 % 10—35
C. 15 45 5~40 % 25—50 °° 25—40 "c
D. 20—60 % 5—25 % till 60 % och mera till 55 %
Man ser härav att yttergränserna äro synnerligen vitt åtskilda och för de olika
graderna gripa in i varandra.
Vid krongallring kompliceras förhållandena ytterligare därigenom, att träd
i övre kronslutet borttagas, varigenom avbrottet i detta kan bliva ganska starkt,
även om blott en relativt liten procent av det ursprungliga stamantalet
avlägsnas.
Gallringens styrka åskådliggöres därför bättre, om man samtidigt med
antalet uttagna träd angiver det trädantal, som efter gallringen lämnats kvar på
ytenheten. En sådan uppgift tillåter även jämförelse med möjligen upprättade
erfarenhetstabeller för normala bestånd av samma trädslag och älder samt å
likartad markbonitet. Man kan därav även få en ganska god föreställning om
den ståndyta, som står de särskilda trädindividen till buds, och således även om
förutsättningarne för beståndets vidare utveckling.
En jämförelse mellan de uttagna trädens sammanlagda grundyta eller
virkesmassa och beståndets innehåll i dessa hänseenden fore gallringen giver ett
ganska koncist uttryck för galh-ingsingreppets styrka. Men dä även hävidlag
huvudintresset knyter sig vid kännedomen om, huru mycket som lämnats kvar
på ytenheten, emedan man endast med denna vetskap kan bedöma, huruvida
gallringen är att anse såsom efter förhållandena avpassad eller icke, är det alltid
önskvärt att jämte gallringsutbytets grundyta eller virkesmassa i förhällande till
det ogallrade beståndets även angiva det kvarz>araude beståndets grundyta och
virkesmassa. Denna uppgift är, liksom när det gäller trädantalet, av värde i
och för jämförelse med tilläventyrs förefintliga erfarenhetstabeller.
Utgår man från det fullslutna beståndet, röra sig gallringsprocenterna, med
hänsyn till dettas grundyta och virkesmassa, enligt FlURY s förut åberopade
arbete vid de olika Schweiziska gallringsgraderna inom följande gränser:
1 Einfluss verschiedener Durchforstungsgrade auf Zuvvachs und Form der Fichte und Buche.
Mitth. der Schweizer. Centr. Anst. f. d. forstl. Yersuchswesen VII Bd 1903.
— 235 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
