Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 2. Beståndsvård - b. Gallring - 3. Gallringens styrka och användbara uttryck därför
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
Grundyta (m2) Virkes massa (m3)
Grad Gran Bok Gran Bok
i:a gallr. upprep, gallr. i:a gallr. uppr. gallr. i:a gallr. uppr. gallr. i:a gallr. uppr. gallr.
A. 2— 8 % 2— 7 % 5—15 % 2—10 % i— 6 % i— 5 % till 10 % till 5 %
B. 2—15 % 4—15 % 10—30 % 5-—25 % i—10 % i— 5 % » 20 % » 20 %
C. 5—20 % 4—25 % till 40 % till 35 % 2—15 % 2—10 % ■» 40 % » 10 %
D. till 40 % till 15 % » 60 % » 40 % till 30 % till 12 % » 60 % > 5 %
För egen del anse vi på grund av en mängd provgallringar i tall- och
granbestånd, att när det gäller något så när likformiga sådana samt användande av
företrädesvis krongallring med c:a 5-åriga intervall, ett uttagande av 5—10 % av
virkesmassan vara en svag, 11—15 °/0 en medelstark och 16—25 % en stark
gallringsgrad. Äro bestånden ojämna och framförallt om ett större antal
spärrvuxna vargar måste uttagas, såsom ofta är fallet i våra ungskogar, kan första
gallringen drabba ända till 35 % av virkesmassan. Det är även uppenbart, att
ju längre tid det dröjer innan man återkommer med gallringen, desto kraftigare
måste ingreppet med yxan för varje gäng ske, liksom också att man vid ofta
upprepade gallringar bör göra huggningen svagare.
Beträffande slutligen kronförhållandet såsom uttrycksmedel för gallringens
styrka kan detsamma, såsom förut nämnts, endast användas i fråga om
bestånd, som upprepade gånger gallrats och där kronförhållandet framträtt såsom
resultat av det större eller mindre utrymme, som genom dessa gallringar beretts
de särskilda beståndsindividen. En svagare gallring, längre tid tillämpad, för
med sig ett litet kronförhållande, en starkare gallring ett större sådant. Genom
gallringar av olika styrka kan man således, åtminstone så länge träden befinna
sig i livligare höjdtillväxt, reglera kronförhållandet, och detta ger ä sin sida
besked om, huruvida en starkare eller svagare gallringsgrad tillämpats.
Såsom exempel på kronförhållandets relativa ökning vid olika gallringsgrader må
anföras några siffror ur Ph. Flury’s förut citerade arbete. Kronförhållandet vid den
svagaste graden har här satts till 100.
Ålder Gallringsgrad: A. B. C. D.
Gran 2S år i:a gallringen 100 114. 118 120
> 33 > 2:a t 100 120 139 148
» 3S , 3:e » 100 127 156 173
Bok 28 » i:a » 100 108 122 124
35 » 2:a » 100 ’45 153 186
» 40 » 3:e » 100 160 183 215
Härav synes, att kronförhållandet ökas icke allenast med starkare gallringar utan
även proportionsvis mera ju längre tid gallringen får verka, liksom också att boken
förmår utnyttja utrymmet bättre än granen. I stort sett torde man kunna säga, att
barrträdens kronlängd rör sig från yngre till äldre ålder mellan 2/3—1/3 av stamlängden.
Större kronförhållande än det sistnämnda vid tiden för beståndets inträde i
omloppstidens sista fjärdedel antyder kraftiga gallringar. Att även kronbredden ökas vid
starkare gallringar är ganska naturligt. Flury angiver följande relationstal:
— 236 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
