Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 2. Trakthuggning med fröträdsställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
Då fröår väntas inträffa, sker den egentliga avverkningen i förening med
fröträdsställandet. Härvid bör uppmärksamheten särskilt inriktas på att i
möjligaste mån skydda hyggestrakten mot stormarne, som eljes lätt kunna
åstadkomma stor manspillan bland fröträden. De försiktighetsmått, vi för sådant
ändamål i det föregående anbefallt, böra noga iakttagas och hyggena framförallt
icke göras för stora.
Vid avpassande av fröträdshyggets storlek måste hänsyn tagas till läget,
markens beskaffenhet, trädslaget och beståndets föregående behandling.
Är läget särskilt exponerat för vindarne, måste givetvis hygget göras
relativt mindre och av en mera långsträckt form än i ett mera skyddat läge.
Markens beskaffenhet spelar här en viktig roll. Är jordmånen djup och av bindande
beskaffenhet, så att trädens rötter hava ett starkt fäste i jorden, vilket även
plägar vara fallet å stenbunden mark, motstå träden bättre vindtrycket än om
jordmånen är lös och föga bindande. I förstnämnda fallet kan hygget således
göras större än i det sistnämnda. Att skilda trädslag på grund av sitt rotsystem
hava större eller mindre motståndskraft mot vinden är allom bekant. Trädslag
med kraftigt rotsystem kunna givetvis fördraga större hyggen än sådana med
svagare rotbildning. Beståndets föregående behandling under utvecklingstiden
är även av största betydelse. Träd i ogallrade bestånd få merendels gängliga
stammar och svag rotbildning, varför de endast undantagsvis äga tillräcklig
kraft att motstå stormarne i en fri ställning. Det är således alltid riskabelt att
bygga återväxten på fröträd ur sådana bestånd, men måste det ske, bör hyggets
storlek i möjligaste mån inskränkas. Ä andra sidan kunna väl avpassade
gallringar och ljushuggningar stärka rotsystemet hos åtminstone en del av beståndet,
så att de friställda träden kunna reda sig även å ett ganska stort hygge. Detta
är även fallet, om beståndet från ungdomen varit glest, såsom regeln är i stora
trakter av t. ex. Norrland.
Att angiva den absoluta storleken hos ett fröträdshygge är således
vanskligt, då densamma, enligt vad vi nyss påvisat, får rätta sig efter rådande
förhållanden i olika hänseenden. I den rationellt skötta skogen, där med
fröträdsställandet verkligen avses frambringande av en fullt nöjaktig återväxt på kortast
möjliga tid, bör enligt värt förmenande hyggets storlek ej överstiga 3—4 hektar
och helst hållas vid 1—2 hektar. Inom större skogskomplexer, där
årsavverk-ningens förläggande till ett ställe skulle förorsaka större hyggen, böra flera olika
hyggestrakter anordnas, så att hyggenas storlek hålles inom behöriga gränser.
I Norrlands stora skogsvidder, där man icke kan återkomma med
efterhugg-ningar förr än med långa tidsintervaller, nödgas man ofta taga fröträdshyggena
vida större än ovan angivits, men man kan då ej heller förvänta fullt nöjaktig
återväxt.
Synnerlig omsorg bör nedläggas vid valet av fröträden. De krav man bör
ställa på fröträden äro:
i. Att de skola vara fullt friska och utan synbara spär av sådana
insekt- eller svampangrepp, som kunna befaras bliva överförda på den
uppkommande återväxten.
— 300 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
