Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - III. Ren skogsskötsel - A. Högskogsskötsel - 3. Avverkning och skogsföryngring - c. De särskilda skogsbrukssätten - 3. Traktblädning eller luckhuggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TRAKTBLÄDNING ELLER LUCKHUGGNING.
icke i samma mån som de större trakthyggena för förvildning. Förefintligt
skogsströ kan kvarligga tämligen orubbat av vindarne och vid den småningom
ökade tillgången på ljus, värme och nederbörd jämnt överföras i god mylla.
Återväxten å den lilla föryngringsytan är i början likaledes skyddad av
moderbeståndet för frost och kalla vindar samt kan genom i rätt tid inlagda
kanthuggningar skänkas jämnt det mått av ljus och utrymme den behöver för
normal utveckling.
Genom sitt från andra likåldriga ungskogsgrupper isolerade läge kan
återväxten tänkas bli mindre utsatt för svampangrepp genom smitta, och åtskilliga
av de skadeinsekter, som pläga uppträda på ungskogarne, finna ej så lätt vägen
till densamma.
Därigenom att ett stort antal tillväxtkraftiga stammar dels såsom
överståndare dels såsom kantträd ha tämligen fritt kronutrymme, under det att
samtidigt marken befinner sig i ett gott tillstånd, finnas goda förutsättningar för
att dessa stammar skola länge visa en hög både kvantitets- och
kvalitetstillväxt.
Genom den intima blandningen av olika åldersklasser kunna växlingarne i
virkesmarknaden i många fall bättre följas och de sortiment, som för tillfället
äro mest begärliga, utplockas.
Men det är ej alltid som dessa fördelar göra sig gällande i den utsträckning
man hoppas, och föryngringssättet saknar ej svaga sidor.
Ej sällan dröjer återväxten att infinna sig även å de små
föryngringsluc-korna, och energiska markberedningsåtgärder, ja t. o. m. skogskulturer bliva dä
nödvändiga. På grund av luckornas spridda lägen bliva dessa arbeten relativt
dyrbarare än å mera sammanhängande kulturfält.
Ljusbehövande trädslags plantor kunna endast med nöd draga sig fram
under det snävt tillmätta ljus, som erbjudes dem å de små föryngringsytorna.
Avpassar man icke rätt luckans storlek eller dröjer för länge med att utvidga
densamma, bliva plantorna undertryckta och hava svårt för att därefter repa
sig. I biandbestånden utträngas också de ljusbehövande trädslagen lätt av de
skuggfördragande. Detta är särskilt fallet å svaga markboniteter, där ljusbehovet
alltid är större än på bättre. Skola dessa olägenheter förebyggas, påfordras i
många fall så kraftiga huggningar, att fara för ett alltför hårt anlitande av
moderbeståndet uppstår.
Om plantorna blivit försvagade genom för stark överskärmning, hava de
också mindre kraft att motstå angrepp av skadeinsekter eller parasitsvampar,
vilka i synnerhet sedan luckorna börjat utvidgas även här ej sällan uppträda.
I barrskogarne finner man t. ex. ofta snytbaggen göra betydande skada ä dylika
föryngringsluckor, och detsamma är fallet med vissa parasitsvampar. Tjäderii
hemsöker likaledes gärna dessa småhyggen för att avbita plantorna. I
bokskogen angripas plantgrupperna rätt ofta av flera insektarter.
Beteskreatnr och däggdjnrsvilt göra likaledes ofta skada å de spridda
återväxtgrupperna, som man ej kan skydda genom stängsel.
Det påstås, att det genom luckhuggningen hos återväxten framkallade våg-
— 317 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
