Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - IV. Hagmarksskötsel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ALLMÄN DEL.
torde däremot vara ändamålslöst. Sådana må allt framgent höra skogen till,
och om betning nödvändigtvis måste ske, så bör tillses att möjligen befintliga
unga skogsåterväxter, i synnerhet om de uppdragits genom kultur, fullständigt
fredas för beteskreatur.
Hagmarken bör alltid genom hägnad vara skild frän skogsmarken. Härvid
kan oftast ej undvikas, att även inom hagmarken komma att finnas områden,
som ej lämpa sig för gräsproduktion, men dessa kunna utan avsevärd olägenhet
fortfarande behandlas såsom skogsmark, d. v. s. till uteslutande skogsbörd.
L Larsson foto.
120. Naturlig äng å St. Källholmen. Stockholms län.
Bestar hagmarksomiådet sålunda av omväxlande terräng, där steniga, till
skogsbörd enbart användbara backar omväxla med jämna, fruktbara sträckningar
eller kärr och mossar, samt övergångsformer mellan den ena eller andra
marktypen. måste man taga i noggrant övervägande, huru de olika
markförhållandena på bästa sätt kunna utnyttjas.
De jämna, bördiga delarne av marken böra behandlas såsom grässlätter och
besås med för jordmånen passande gräs- och klöverarter. (Se fig. 120.) Därest
förhållandena medgiva en periodvis återkommande översilning med mjukt, slamförande
vatten, är detta bästa medlet att länge bibehålla markens förmåga av
gräsproduktion. Kan sådan ängsvattning ej ske, måste man genom gödsling söka uppehålla
markens produktionskraft. Bästa gödslingen å dylika marker är nog översilning
— 354
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
