- Project Runeberg -  Skogsskötsel : handledning vid uppdragande, vård och föryngring av skog /
382

(1914) [MARC] Author: Anders Wahlgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Allmän del - V. Skyddsskogsskötsel - c. Kustskogsmarkernas skötsel

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

allmän del.

gå emellertid i dagen utan att vara täckta av sädana och berghällen ligger då
nästan naken eller höljd av endast ett tunt lager vittringsjord.

Hällmarkerna å Gottland bilda liksom Ölands allvar nästan plana eller svagt
undulerade terränger, vilket, såsom HESSELMAN framhåller, icke är utan
betydelse för vegetationen, enär vattnet härigenom långsammare avrinner och lätt
samlar sig i de flacka sänkorna. Däremot förekomma hällmarkerna å Gottland
icke i så sammanhängande vidder som å Öland utan äro spridda över hela ön,
om man än kan urskilja vissa områden, där de förekomma talrikare än å andra.
Sammanlagda arealen dylika marker uppgives till 52,500 har, därav omkr. 12,900
har äro skoglösa.

139. Tallskog å sprickfylld hällmark. Lärbro s:n, Gottland.
Efter H. Hesselman.

Möjligheterna för trädvegetationens utveckling å hällmarkerna äro ganska
olika allt efter dessas olika beskaffenhet. Enl. HESSELMAN kan man särskilja
trenne olika marktyper, nämligen nakna, men sprickfyllda hällmarker samt
hällmarker med dränerad och sådana med odränerad vittringsjord.

Inom de nakna hällmarkerna kan skogsvegetationen endast förekomma
där hällen är sprickfylld. så att jord. kunnat samlas i sprickorna. Träden, mest
tall, bliva emellertid kortvuxna och storgreniga (fig. 139). Där granen
förekommer, utvecklar den nedtill yviga grenar, som lägga sig längs marken och där
stundom slå rot, så att självständiga träd utbildas (fig. 140). Skogskultur å dylika
marker är givetvis ytterst vansklig och kan väl knappast ifrågasättas i andra
fall än då man i starkt vindexponerade lägen vill söka framkalla något skydd
för längre in belägna marker med bättre möjligheter för skogsväxt. Enda sättet

- 382 -

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:20:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/waskog/0390.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free