Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
specielt, del.
Örtenblad1 omnämner ett par dylika »jätteträd». Det ena var 90 fot högt med
en diameter vid brösthöjd av 36 eng. tum. 80 fot från marken var det ännu 6 eng.
tum och avsmalningen från 25 till 40 fot var blott en tum. Det andra avverkades i
norra Hälsingland 1895 och gav 4 stockar om 17 fots längd, varav den översta var
11 tum i topp. Därtill kom en lump av 4 fot och en topp av 19 fot, så att trädet
var 91 fot.
En präktig tall fälldes 1907 vid Grängesbergs gruvfält i södra Dalarne. Den var
vid roten 85 cm. och den timmerdugliga delen hade en längd av 24 meter med en
toppdiam. av 25 cm. Timrets virkesmassa uppgick till 200 kbfot. Trädet var fullt
friskt och hade en ålder av 260 år.2
Den största av Blomqvist i Finland uppmätta tallen hade en diameter av 33
dec.tum eller 98 cm.
En hel del parasitsvampar hemsöka tallen under dess olika
utvecklingsstadier och påverka dess trevnad i större eller mindre grad. Särskilt utsatt för
svampangrepp är tallen under plantåldern och tiden närmast därefter. I senare
åldersstadier anfäktas den vida mindre av sådana än granen, som däremot är
mera skonad i plantstadiet. Bland de i fysiologiskt hänseende skadliga
parasitsvamparne är schüttesvampen (.LopJiodermium pinastri) den ojämförligt
viktigaste, om än densamma i vårt land icke uppträder med samma intensitet och
lika allmänt som i sydligare länder.
Ogynnsam ståndort för tallen och ett fuktigt klimat synas befordra svampens
utveckling och minska tallplantans motståndskraft. Enligt senaste teorier skulle schiitten
kunna sägas vara en »hungersjukdom», d. v. s. plantan predisponeras för
sjukdomsangreppet dess mera ju svagare näringstillförseln är för plantan, vare sig detta beror
av en i och för sig alltför näringsfattig jordmån eller av för stark näringskonkurrens,
framkallad av att alltför många plantor uppkommit tätt intill varandra. Sannolikheten
av denna uppfattnings riktighet bestyrkes bland annat av det förhållande, att man ofta
i plantskolor kan få se 2-åriga tallplantor, som stå kvar i fröränderna, samt och
synnerligen angripna av sjukdomen, under det att bredvidstående, vid 1 års ålder
omskolade plantor av samma frösådd stå fullt friska. Otvivelaktigt är emellertid, att årets
väderleksförhållanden även i och för svampens utbredning och intensiteten i dess
uppträdande spela en stor roll. Alla omständigheter, som verka nedsättande på plantornas
livskraft eller minska barrvävnadernas turgor, göra dem även mera mottagliga för
svampangreppet, och väderleksförhållanden, som äro gynnsamma för svampsporernas
utveckling, kunna framkalla dessas utbredning i så stor mängd, att även friska och välnärda
plantor ej kunna motstå anfallet.
Åtgärderna mot »schiitten» böra vara inriktade på såväl att motverka
villkoren för svampens utbredning som att öka plantornas motståndskraft.
Plantskolor för tall böra således om möjligt icke anläggas i närheten av yngre
bestånd, varifrån svampens sporer kunna spridas. Tallris bör ej användas till
täckning av plantsängarne. Dessa böra hållas i god växtkraft och sådderna ej
ske för tätt. Tallplantorna böra, där schütten plägar uppträda, icke få stå mer
än ett år i frösängen. Till plantering få plantor, vars fjolårsbarr äro röda, icke
användas, om än ändknopparne skulle visa sig friska och väl utvecklade. Sådana
plantor kunna visserligen gå till, om de utsättas på gynnsam ståndort och
1 Notiser om Norrlands skogsträd. Arsskr. för Skogsvård i Norrland 1894—95.
2 N. Hedberg, En åldrig tall, Skogsvårdsf:s tidskr. 1907, sid. 156.
— 426 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>