Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
bakasättas. Där erforderlig arbetskraft finnes att tillgå, kan åtminstone i södra
delarne av landet en gallring vid sagda tid genom sitt utbyte icke allenast täcka
arbetskostnaderna utan t. o. m. giva någon vinst därutöver. Exempelvis angiver
V. Ekman,1 att gallringarne inom Finspångs bruks kulturskogar i Östergötland
vid 26 år uppgå till i medeltal 18 kbm. pr hektar och vid 30 år till 24 kbm. pr
hektar med ett medelvärde av resp. 36 och 48 kr. A kargare ståndorter, där
beståndets utveckling går långsammare, liksom också där nödig arbetskraft
saknas eller avsättningsmöjligheterna för det klenare gallringsvirket äro små,
måste gallringen uppskjutas längre bort i tiden. Man må emellertid städse
ihågkomma, att om gallringen i de tätare bestånden uppskjutes sä länge, att trädens
höjdtillväxt är i stark tillbakagång, så icke allenast återhålles diametertillväxten
utan man minskar även utsikterna till att vid sedermera inlagda huggningar
kunna framkalla ett gott kronförhållande, vilket är förutsättningen för en mera
uthållig värdetillväxt. Har nämligen genom underlåten gallring huvudbeståndets
kronförhållande sjunkit till 1/4—I/5 av stamlängden och höjdtillväxten är i starkt
avtagande, så dröjer det mycket länge innan man kan få upp det till z/3, vilket
torde vara det minsta för ernående av nöjaktig värdetillväxt.
Beträffande den vid de första gallringarne lämpliga gallringsprincipen, så
bör den gå ut på, att med efterhällande av mindrevärdiga individ söka
åstadkomma en möjligast jämn fördelning av de kvarstående träden samt hos dem
framkalla tillräcklig kvistrensning och en god stamform utan att
diametertillväxten alltför mycket hämmas. Den för vinnande av detta mål erforderliga
gallringstekniken måste rätta sig efter beståndets tillstånd. I de flesta fall är
en svag till medelstark krongallring mest att förorda. Tallen, särskilt den
syd-och mellansvenska typen, hör nämligen till de trädslag, hos vilka de från början
förhärskande individen i regel utbilda kraftiga sidogrenar, så att en god
kvistrensning hos dessa individ vanligen ej kommer till stånd. Önskvärt är således,
att så småningom få bort dessa kvistiga stammar ur beståndet, och ju förr det
kan ske desto bättre. A andra sidan finnas i de flesta, från början något så
när slutna tallbestånd redan då de uppnått slandimension många tunna, gängliga,
småkroniga individ, som nå upp i övre kronslutet men som, även om de få
friare utrymme, aldrig kunna avsätta nöjaktig massatillväxt och som dessutom
genom piskning göra förfång å närstående utvecklingsbara träd. Även dessa
böra således utfällas. Om dessutom finnas Peridermium-angripna träd, vilka
enligt vår mening hänsynslöst böra borttagas, kan man vid den första gallringen
ofta nog nödgas göra ett ganska kraftigt ingrepp i beståndsslutet, så att
gallringsutbytet går upp till 30—40 °/0 av det ogallrade beståndets massa. I
synnerhet händer detta å orter, där förhållandena ej medgiva ett ofta återkommande
med gallringarne. Emellertid bör man vid utslående av de storkroniga träden
icke gå slentrianmässigt till väga, ty mången gång kan kvarlämnande av ett
dylikt träd väl motiveras, t. ex. om det utfyller en lucka eller bättre formade
individ ej finnas i dess omedelbara närhet. Dess ofta stora massatillväxt kan
dä utnyttjas ännu en tid. Rör man sig inom bestånd av god slutenhet och
1 Redogörelse för skogsskötseln å aktiebolaget Finspångs styckebruks skogar.
— 452 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
