Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 1. Tall (Pinus silvestris)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tall.
växtform, där således »vargtyper» förekomma endast sparsamt men piskande träd
äro mera allmänna, bör man, förutom borttagande av dessa trädklasser, åtnöja sig
med att helt försiktigt luckra kronslutet med iakttagande av att en jämn
stamfördelning vinnes. I detta fall kunna även de behärskade stamklasserna
bort-gallras i den mån de nått den dimension att de kunna tillgodogöras.
Gallringen blir då en mellanform mellan krongallring och låggallring, och det utfallande
gallringsvirket håller sig vanligen vid 15—20 % av den ursprungliga
beståndsmassan. Är man i tillfälle att återkomma med gallringarne med 8—10 års
mellanrum, gör man klokt uti att vid de närmast efter det första gallringsan-
Neg. i Skogsinst:s ägo. N. Sylvén foto.
172. Första gången gallrad c:a 25-årig, självsådd ungskog av tall å svag bonitet.
Bordsjö, Småland.
greppet följande huggningarne fara varligt fram med yxan och städse hava för
ögonen, att, om gott kvalitetsvirke skall vinnas ur tallbestånden, dessa böra hava
sådan slutenhet, att kvistrensningen försiggår väl. Om man således kan förorda,
att de första gallringarne, sedan missformade och sjuka träd avlägsnats, göras
relativt svaga, så bör man däremot, sedan nöjaktig kvistrensning uppnåtts till
8—10 meters höjd å stammen, göra huggningarne ganska starka, framförallt ä
de bättre markboniteterna. Beståndet kan då i södra och mellersta delarne av
landet börja lämna fullt avsättningsbara dimensioner, och samtidigt med att man
erhåller allt bättre utbyten bör man sträva efter att koncentrera
beståndstillväxten pä de livskraftigaste och mest välformade stammarne. Vilken betydelse
en efter ståndortsförhållandena avpassad reducering av stamantalet kan äga för
— 453 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
