Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
speciell del.
Ålder 30 40 50 60 70 80 90 100 år
Schiffels VIII bonitet , . 1780 1130 806 648 555 489 442
Schwappachs II bonitet . . . . 4520 2560 1700 1214 930 738 598 496
Holsteinborg, Danmark . . . . 3807 2010 1232 797 567 — — —
Som synes står den danska gallringsmetoden till omkr. 50 år ungefär mitt
emellan de båda andra för att efter denna tid göra starkare ingrepp i beståndet.
För våra förhållanden torde även den danska principen vara den mest passande, men
av den ScHIFFEL’ska kunna vi draga den lärdomen, att våra kulturförband å de
bättre boniteterna gärna kunna vidgas och att större omsorg än hittills bör
ägnas åt utglesning av våra alltför tätt uppkomna självsädder av gran. De
undersökningar av våra granskogars tillväxtförhållanden, vi i det föregående åberopat
(se sid. 492), visa också, att det är den försenade växten i ungdomsåren som
vållar, att granbestånden behöva så läng tid för att lämna grövre dimensioner.
Att vidare följa det ScHlFFEL’ska programmet kan väl knappast tillrådas. De
ständigt återkommande huggningarne i de yngre åldersklasserna för att hindra
kvistrensningen och till det yttersta utnyttja den vid denna tid på sitt maximum
stående diametertillväxten kunna hos oss icke företagas utan ekonomiska
uppoffringar, då virkesutbytet från dessa tidiga gallringar blir nästan värdelöst.
Den danska gallringstekniken lämnar däremot stora utbyten just vid den ålder,
då granbestånden även hos oss kunna lämna avsättningsbara sortiment, och man
vinner ett jämförelsevis kvistrent virke med jämna årsringar, således av god
kvalitet.
För behandlingen av våra likåldriga granbestånd skulle man således kunna
föreslå följande program: Sedan ungbeståndet, som bör uppdragas med ett
plantavstånd av i,75—2 meter å de bättre, omkr. i,so m. å de sämre markerna
samt å fuktiga lägen, slutit sig, så att trängsel börjar uppstå, inläggas gallringar.
Dessa första gallringar böra ske med medelmåttig styrka d. v. s. alla döda,
sjuka och missbildade träd avlägsnas men därjämte även sädana med gängliga
Stammar och starkt sidotryckta kronor, och bör man sträva efter en möjligast
jämn fördelning av tillväxtkraftiga stammar. Kan gallringen ej återkomma vart
5—6 år, göres huggningen något kraftigare, så att även en del av de
medhärs-kande träden utfällas. Någon fara för markens förvildning genom en sådan
starkare gallring föreligger knappast i granskogen. Genom det ökade utrymmet
stärkes däremot rotsystemet, barrmassan i kronan ökas, såväl höjd- som
diametertillväxten befrämjas och träden härdas mot storm och snötryck. Lägger man
särskilt an på erhållande av i möjligaste mån kvistrent virke, kunna de första
gallringarne visserligen göras något svagare, men kvistrenheten spelar för
granvirket en något mindre roll än för tallvirket, och med granens nutida stora
användning till pappersmassaved, sparrar, stolpar m. m. torde det i de flesta fall
vara mera ekonomiskt att hastigt vinna för sådana ändamål dugliga dimensioner
i mängd, än att basera granvirkesproduktionen pä erhållande av kvalitetsvirke.
Emellertid må det framhållas, att kvistrenheten avtager med gallringsgradens
stegrande. Skillnaden mellan de svaga och medelmåttiga gallringsgraderna är
härvidlag ganska ringa, men däremot tydligt framträdande mellan de medel-
- 516 -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
