Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 2. Gran (Picea abies syn. P. excelsa)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gran.
måttiga och starka. Vid uppnådd sparrdimension bör gallringens styrka ökas
och allt flera av de i övre kronslutet deltagande träden uttagas vid
genomhugg-ningarne. De senare gallringarne böra mer och mer röra sig inom det övre
kronslutet. Vid inträdet i omloppstidens sista tredjedel bör beståndet vara så
beskaffat, att egentliga hjälpgallringar ej erfordras och att således nästan hela
tillväxten kommer på huvudbeståndet. Något särskilt ombesörjande av
under-växt i sammanhang med sedermera inlagda ljushuggningar är knappast nödigt
i granskogen. Även efter beståndets utglesning genom en sådan huggning blir
marken i de flesta fall tillräckligt beskuggad för att hindra ogräsväxt att innästla
sig. Vill man även med en kortare omloppstid vinna grova dimensioner, kunna
å de bättre granmarkerna 200—300 av de bästa stammarne pr har frihuggas
och törrkvistas.
Ett på ovan skildrat sätt behandlat likåldrigt granbestånd skänker alla de
fördelar, trakthuggningsprincipen för med sig, utan att i högre mått än andra
rena granbestånd lida av yttre, menliga inflytelser. Genom den korta
föryng-ringstiden kan omloppstiden hållas tämligen låg, man erhåller stor massaproduk
tion, visserligen kanske icke av särskilt grova dimensioner men av dess jämnare
beskaffenhet. Såsom redan påpekats, torde det för oss mindre ligga vikt uppå,
att i våra få rena granskogar alstra groft sägvirke, än att få en stor
massaproduktion av medelstora sortiment. Detta är särskilt fallet i de trakter av vårt
land, där efterfrågan å dessa smådimensioner är stor, vilket snart sagt överallt
i södra delarne av landet är fallet, samt där granen redan vid 70—80 år eller
tidigare börjar angripas av innanröta. För de delar av vårt land åter, där
smärre dimensioner ej kunna utan svårighet avsättas och där såväl skogskulturer
som en intensivare beståndsvård måste eftersättas, där medför trakthuggningen
tillämpad på granen många vådor och torde få lämna plats för friare
huggningsformer.
Beträffande det andra inom likåldriga bestånd tillämpade skogsbrukssättet,
trakthuggning med frö trä dsstä lin ing, kan detta på grund av granens flacka
rotsystem och därav följande benägenhet att lätt kullkastas eller rotryckas av
stormarna endast undantagsvis användas i den rena granskogen. Visserligen
kunna enstaka träd eller grupper av sådana, som fått uppväxa någorlunda fritt
inom bestånd å starkt stenbunden eller blockrik mark, där rötterna genom att
slingra sig omkring stenar eller nedtränga i rämnor finna ökat fäste, möjligen
motstå vindtrycket även vid full friställning, men detta är sällan fallet i så stor
utsträckning, att man därpå kan grunda tillämpandet av
fröträdsställningsprin-cipen inom större granskogar. Där trakthuggning med kalavverkning i övrigt
tillämpas, bör man emellertid ej försumma att, därest dylika rotfasta träd eller
grupper skulle förefinnas inom hyggestrakten, överhålla dessa vid avverkningen
för att därigenom befordra självsådden.
Under det att trakthyggesbruket för granen mest lämpar sig för
kulturbestånden, särskilt å de jämna eller obetydligt kuperade markerna, höra
bläd-ningsfor merna däremot hemma i de mer eller mindre brutna terrängernas
naturbestånd samt i bestånd, som eljest genom uppkomstsätt eller vårdslös behandling
— 517 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
