Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 14. Asp och popplar (Sl. Populus) - b. Popplar - 15. Diverse lövträd och lövbuskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIVERSE LÖVTRÄD OCH LÖVBUSKAR.
Ontariska poppeln (J°. candicans) och balsampoppeln (P. balsa?nifera),
härstammande från N. Amerika, kunna skiljas från de föregående genom större antal
ståndare (20—30) samt genom sina hartsklibbiga knoppar, blad och unga skott.
Sinsemellan avvika de därigenom, att den förstnämnda har längre och spetsigare,
starkt balsamdoftande knoppar och hjärtlika blad, medan balsampoppeln har smalare,
icke hjärtformade blad.
Därest våra tändsticksfabriker ville godtaga poppelvirket till sin fabrikation, skulle
det utan tvivel löna sig att å lämpliga lokaler uppdraga dessa trädarter, som redan
vid 30—35 års ålder, kanske t. o. m. förr, skulle kunna lämna därtill erforderliga
dimensioner. För närvarande synes man icke vara benägen härför, men kanske kan
svårigheten att få fullgod asp småningom vålla ett omslag i denna uppfattning. I
virkesfattiga nejder, där det gäller att på kort tid vinna användbart virke, äro
popplarna i alla händelser värda att ihågkomma, allra helst de kunna växa å ganska
vattensjuka marker, vilka nu ofta få ligga alldeles improduktiva. Även lövet kan med
fördel tillgodogöras såsom vinterfoder åt nötkreatur och får. I södra delarne av
landet kunna samtliga i det föregående omnämnda arter å lämpliga marker nå full
utveckling.
Popplarna låta lätt plantera sig medels sticklingar, som till omkr. 30 cm:s längd
skäras av 1—3-åriga skott och nedstickas i den uppluckrade jorden, så att spetsarna
sticka upp ett par cm. över jordytan. C. F. Lundström uppgiver i sin förut citerade
uppsats, att silver- och gråpoppeln skulle gå något mindre väl till än de övriga arterna
viel dylik plantering och därför fordra något tätare förband vid utsättandet. I övrigt
torde plantavståndet böra tagas till c:a i,5—i,75 m.
På grund av popplarnas snabba växt måste gallringarna börja tidigt och särskilt
inriktas på uttagandet av skadade och krokvuxna stammar. Liksom i fråga 0111 aspen
är en försiktig uppkvistning av något greniga men i övrigt välformade träd av värde.
Så länge beståndet håller sig friskt, kan det behandlas som lågskog, men förr
eller senare blir det med all sannolikhet nödvändigt att genom underplantering omföra
detsamma till andra trädslag.
15. Diverse lövträd och lövbuskar.
Förutom de i det föregående avhandlade lövträden finnas i vårt land
åtskilliga lövträd eller lövbuskar, vilka visserligen icke äro av någon större betydelse
för vårt skogsbruk men vilka dock under vissa betingelser skulle kunna göras
inkomstbringande eller åtminstone indirekt nyttiga för vår skogshushållning.
Några av dem utmärka sig för ett förträffligt virke, andra för biologiska
egenskaper, som kunna vara till fördel om de rätt utnyttjas i skogsvårdens tjänst,
och flera förena med dessa förtjänster även den att bära frukter, vilka, om än
de äro av tämligen ringa värde i människans hushållning, dock lämna en
eftersökt föda åt den djurvärld, som skänker liv åt våra skogar. Några dylika arter
må här i korthet omnämnas.
Rönnen (Sorbus aucuparia) förekommer i hela landet från sydliga Skåne
ända upp till trädgränserna i fjällen och uppträder här på de mest växlande
ståndorter, vilket förklaras därav att hon sprides genom fåglar, särskilt trastar
och kråkfåglar, vilka sluka frukterna hela och genom exkrementerna utsläppa
kärnorna. Man finner därför rönnen på nästan kala klippöar längt ut i havet
— 715 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
