Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Speciell del - 15. Diverse lövträd och lövbuskar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DIVERSE LÖVTRÄD OCH LÖVBUSKAR.
att de mogna frukterna läggas nägon tid i vatten, så att »köttet» mjuknar,
varefter de upptagas och sönderkramas i ett kärl, vilket åter påfylles med vatten
som omröres, varvid »kärnorna» samlas pä bottnen. Sedan vattnet med det däri
uppslammade fruktköttet borthällts, upptagas fröna, lufttorkas väl och förvaras
i torr sand eller i lufttätt tillslutna kärl. Vid sådden bör bredsådd användas,
emedan fröet gror ojämnt och man efter hand kan utplocka de mest utvecklade
plantorna för omskolning. Oxlarna förtjäna vidsträckt användning såsom
skyddsträd i vindexponerade lägen. Då de fördraga stark beskärning, lämpa de sig
väl till häckar.
Bland kärnfruktfamiljen (Pomaceæ) förekomma visserligen, förutom
ovannämnda arter, även några andra i våra skogar, exempelvis vildapel, hagtorn
m. fl., men de äro, ehuru virket är av synnerligen god beskaffenhet, för vårt
skogsbruk av så underordnad betydelse, att de här kunna lämnas utan avseende.
Detsamma är förhållandet med flertalet arter av den närstående stenfruktfamiljen
(.Amygdalaceæ), bland vilka dock häggen {Primus padus) kanske förtjänar att
med några ord omnämnas.
Häggen förekommer i större delen av landet och utgör ett av de s. k
»lunddäldernas» karaktärsträd. Den når sällan någon mera betydande storlek
och virket, som är mjukt och lätt, är av föga värde, men trädslaget är mycket
skuggfördragande och förmår växa på de mest växlande jordmåner, t. o. m. på
de torvartade, varför det lämpar sig särdeles väl till underväxt under trädslag
med mindre goda markbevarande egenskaper, särskilt ek och ask men möjligen
även tall. Mot häggens inblandning i granskogen kan man hysa betänkligheter,
dä den på häggbladen ofta uppträdande rostsvampen Pucciniastrum padi vissa
år framkallar stor skadegörelse å grankotten. Häggen är i övrigt starkt utsatt
för angrepp av häggmalen (.Hypoiiomeuta padella), vars larver på försommaren
kaläta träden och omspinna kronan med sina spindeltrådar. Ett par utländska
häggarter. nämligen Weichseln {Pr. mahaleb), känd för sin välluktande bark och
ved, samt den amerikanska Pr. serotina, hava rätt allmänt införts såsom
parkträd. I Tyskland har sistnämnda art, som har ett förträffligt virke och är
mycket förnöjsam med hänsyn till ståndorten, även med framgång använts
såsom skogsträd.
Hasseln (Corylus avellana) är en stundom till ett mindre träd uppväxande
buske, vars förekomst inom vårt land nära överensstämmer med stjälkekens.
Dess nordligaste växtplats torde numera vara i trakten av Örnsköldsvik, men
fordom har den, att döma av talrika fynd av fossila hasselnötter i norrländska
myrar, förekommit täml. allmänt ända upp till Umeå vid kusten och inne i
landet till trakterna av Storsjön. Hasselns virke är fint, glänsande, lätt, mycket
segt och av tämligen högt bränslevärde. Det kan med fördel användas tilj
mindre redskap, hammarskaft, käppämnen o. d. Då hasseln är ganska
skuggfördragande och har stor förmåga att utslå rakvuxna stubbskott, lämpar den sig
väl till underväxt i något ljushuggna bestånd av ek och ask samt är i sådant
hänseende värd att mera beaktas av vårt lands skogsmän än vad nu är fallet.
Dess stora löv lämna ett gott material till mylla. Med lämplig skötsel,
huvudsakligen bestående i gynnande av de rakaste och kraftigaste stubbskotten genom
— 717 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
