- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
14

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

badorten Brighton och vistades där nära fjorton dagar.
Här deltogo de rätt flitigt i sällskapslifvet. Engelsmännen
lefde ju komfortabelt, men de engelska bostäderna — smala
hus med flera våningar för en familj — tilläto icke större
sällskaper, vid middagar t. ex. icke mer än 12 å 16
personer. »Tiden för middagsmåltiden», berättar Hilda Wijk,
»är vanligtvis kl. 6. Anrättningen mycket bra, samma
som hos oss, utom det att här sättes allting fram på bordet,
hvilket gör att man måste ständigt vara uppmärksam på
sina grannar med att fråga do you choose this or do you
choose that or what part do you choose, som är mycket
besvärligt i synnerhet för värdinnan.» Efter middagen
serverades té och kaffe på samma gång, »det senare mycket
dåligt», tillägger hon. — I Frankrike fick hon ju lära känna
ett annat kök, men det behagade henne icke särdeles.
Rätterna föreföllo henne vara »ett sammelsurium af allt
möjligt». På en stor middag i Paris fick hon »en oändlig
följd af rätter, alla till den grad förfinade, att man
knappast visste hvad man åt». En gång (i Marseille) beskrifver
hon »den bästa middag vi gjort i Frankrike» såsom »å
1’anglais, det vill säga enkel men god, inga filets, croquets,
purées, men kycklingar, rapphöns, kotletter, stekt tunga,
kronärtskockor» m. m. dyl. Den italienska maten
smakade henne icke heller; »vi åto», skrifver hon i Padua, »en
äkta italiensk middag . . . det vill säga en otalig mängd
rätter, men hvaraf ingenting var ätligt».

För Frankrike — som genomfors från Boulogne s. M.
till Marseille — hade Hilda Wijk knappast den riktiga
blicken. Men så voro också väder och årstid de minst
gynnsamma. Hon frös där värre än i England; allting
fann hon också mindre komfortabelt. Af »la belle France »
såg hon intet. I stället oordning och smuts. Eyon, skrif-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0028.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free