- Project Runeberg -  Den Blåögda. Ur Hilda Wijks litterära minnen /
67

(1908) [MARC] Author: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bokedal hade han färska hälsningar, han hade en dag
varit där tillsammans med några andra bekanta:
värdinnan, som icke var fullt rask, »såg alldeles sylfidisk ut»;
då de öfriga promenerade omkring i parken, höll Wingård
henne sällskap och gjorde, tillägger han skämtsamt, i
Tegnérs ställe henne sin kur. —

Det dröjde, innan skalden kom sig för att skrifva
direkt till fru Hilda. Men då kom en längre utgjutelse
för den nya biktmodern. »Min tanke har suttit osynlig
hos dig på Bokedal», skref han den 23 oktober 1837, »och
blickat ut öfver den sköna nejden och på den ännu
skönare frun. Men att skrifva därom, därtill har tillfälle
fattats mig, under vidlyftiga ämbetsresor i stiftet,
hvar-ifrån jag för icke länge sedan hemkommit.» I
fortsättningen talar han om sitt förhållande till damen i Vexiö,
talar lugnare än i många andra utgjutelser från denna
olyckliga tid, men dock alltjämt med en viss bitterhet. Han
skrifver:

Tro att j ag aldrig förgätit de få, men dyrbara stunder
du unnade mig, synnerligast sista gången, då du tillät
mig att blotta ett såradt hjärta och lägga alla dess ärr
i dagen. De smärta mindre, när ett ädelt och deltagande
sinne betraktar dem. Du är för mig idealet, icke blott
af en skön, utan äfven af en god kvinna. Hade jag
tillfälle att se dig oftare, se dig dageligen, så tror jag, att
mitt arma, oroliga hjärta kanske redan här på jorden
funne det lugn, som det nu väntar sig först i grafven.

Jag hör att du nyligen förlorat din far. Jag kände
honom föga; men för din skull sörjer jag öfver hans
bortgång. Och likväl, goda Hilda, är det bättre och mindre
smärtsamt att sörja öfver de döda än öfver de lefvande.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:21:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/weblaogda/0081.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free