Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det »bref», som Tegnér låtit sin sexåriga dotterdotter
skrifva till sin lilla, ännu icke halfåriga namne i Göteborg,
är bekant som en af hans »ströverser» under titel Gerda
Rappe till Gerda Wijk — det blef sista hyllningen af
skalden till den beundrade väninnan, och sannolikt är det
också de sista verser, som man har kvar af hans hand:
Aldrig sedda lilla Gerda,
blif så vacker som du vill,
ypperst bland de älskansvärda,
sådant hör familjen till:
endast — morfar det befarar —
ej så vacker som din mor;
farligt är det, som han tror
ej för dig, men dock för karlar,
när du en gång blifver stor.
Vill du skön som mamma blif va,
blif så god som hon också.
Så har morfar bedt mig skrifva,
fast jag ej det kan förstå. —
När en gång hvarann vi famne,
vi fundere däruppå;
glöm till dess ej bort din namne!
Huru kärt var icke detta lilla bref, i hvars utanskrift
»Gerda Wijk» fru Hilda igenkände Tegnérs hand: »Gerda
skall om 6 år besvara det själf, och det blir hennes första
bref», skref hon. Tegnérs förhoppning, att de två
Ger-dorna en gång skulle mötas och famna hvarandra, gick
aldrig i fullbordan: döden bortryckte Gerda Rappe vid
knappast 20 år.
Ån en gång sände Tegnér en hälsning till den Blå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
