Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kämpagestalten sjelf. En djup och full ton af svensk patriotism
och svensk mannakraft genomgår alla dessa qväden, äfven om deras
form efterhärmar främmande mönster, deras uttryckssätt är ojemnt
och haltande, deras patos än för mycket uppstyltad, än
nedsjunkande i löjlig platthet. Typiskt i detta hänseende är Gu un o
Eure-lius-Dahlstjernas skaldskap1), och denna rigtnings kanske bästa
och för en efterverld mest njutbara alster är hans Giötha
Kiämpa-Wijsa om Roningen å Herr Päder2), i hvilken han icke illa
efterbildat den äldre folkvisan, särskildt hvad språk och rytm
beträffar samt genom den “halfparodiska* öfverdrift, som man
stundom förmärker i de gamla nordiska kämpavisorna. Det är väl
sålunda icke af denna till verklig folksång öfvergåugna dikt man
med Hammarsköld kan sluta, att “den äkta sköna romanstonen
förklingat". Stundom möter man der uttryck af en kärf komik, som
med “äkta svenskt öfverdåd“ beler den besegrade, hvilken mot
segerhjeltens vältalighet förefaller löjligt svag och liten.
*) Dahlstjernås mest betydande poem “Kunga Skald“ vid Carl XLs
död förebådar i mångt och mycket Tegnérs Svea; och man skulle kanske
med större skäl om detta senare monumentalt fosterländska qväde än om
Frithiofs Saga kunna med Wieselgren säga, att “fröet till denna ek
såddes af det i literärt hänseende så förgätna protestantiska ridderlighetens
tidehvarf“.
2> Nyerup: Udvalg af danske Folke Viser I har såsom n:o 21
af-tryckt ett efter “Giötha Kiämpa-Wijsa“ bildadt stycke: “Den snilde
Jomfru i Norden“, hvilket behandlar Fredrikshalds försvar mot Carl XII, och
hvars omqväde lyder: “Det haver man vel hort, Kong Frederik han elsker
hende“. “Som et slags Appendix til næstforegaaende No“ meddelar
Nyerup äfven en svensk visa: “De Gulgossar blaa“ efter ett tryck troligen
från 1700-talets midt, jemte “den norske Contrareplique“. Den illa
åter-gifna svenska visan, som talar om “Da Carolus fäldtes, Al vor Lykka
spildtes; Nu heter det: Dank å Os Gulgossar blå :|: Och söka Er Lykka,
hvor den vara må. March! Gulgossar blå :j:“ har en frisk och hurtig
ton, då de tio norska verserna deremot äro matta och tunga. — En annan
visa om slaget vid Narva meddelas hos Awn II s. 382 o. f.; den är kortare
och har en hurtigare rytm. Äfven den stöder sig på liknelsen om “fru
Narwa“, som Czar Petter vill våldtaga — en omtyckt allegori, som går
igen i två visor från Stenbocks fälttåg i Skåne; den ena af dessa är
redan vid A. Rydelius omnämnd, den andra meddelas i Afz. S. H. XI: 2. s.
46 o. f. och bär titeln: “En wisa om Frideman Danske och Skånilla“.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
