Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Virestads kyrkoklockor, och då fann man henne
liggande i förstugan till sitt hem. Man kunde se, att
hon fått träla bra illa hos trollen, ty den
verkensklädning, hon hade på sig när hon blef borta, var då
helt ny, men nu var all ullen sliten ur den, så att
bara lintrådarne voro kvar. Folket der i orten offrar
mjölk till honom på Bökebacken, på det han ej må
vålla folk eller fä någon skada, ty man vet hur han
handlade med Persa hustru i Röckla. Hon hette
Kerstin och var från Skåne. När hon fått sitt första
barn, passade man henne ej bättre, än att
Bökebackagubben tog henne och lade en aleträdsbild i sängen.
I sju hela år sörjde Per henne, men då han ej hade
hopp om att återfå henne från trollen, friade han åter
till en skånska från Örkeneds socken. När han då
satt vid bröllopsbordet hos sin brud, kom hans förra
hustru in i förstugan och bad om Pers strumpeband,
så hon med dem kunde rädda sig ur trollens våld.
Per ville kasta sig öfver bordet, för att komma till
henne, men gästerna, som fruktade att trollen skulle
ta honom med, höllo honom till baka, och så fick den
stackars hustrun gå ohörd från sitt hem. Bruden
lemnade brudgum och gård och for till sitt föräldrahem
i Lönsboda, och Pers andra giftermål gick i putten.
Men under de följande sju åren sågs Kerstin hvarje
julafton sitta vid berget och gråtande kamma sitt hår.
Ibland visade sig Bökebackatrollen vänliga nog,
men om de menade ärligt dermed, är ej godt att
veta. En gång gick en man der förbi och luktade,
att de bakade pannkakor der inne. »Får jag smaka
kakorna?» ropade han på gyckel. Genast kom ett
troll ut med några af pannkakorna, men han vågade
ej röra dem, utan sade, att när de stodo så tillreds
att få, så brydde han sig ej om dem. Han led dock
ingen förtret genom detta. I Torsås socken hände
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
