- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
290

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

gölen; de funno dock snart, att detta arbete blef
för styft för byns folk allena; derför vände männen
sig följande söndag till sockenfolket och bådo om
bistånd, då der beslöts, att alla, som deltogo i arbetet,
skulle dela kistans innehåll. De fingo dock snart
visshet om, att gölen, dels hade så djupa källor,
att de ej kunde uttappa den, dels var der ett, som
de sade, bottenlöst lager af dy, så arbetet måste
nedläggas. Kistan står der ännu, eller rättare, skatten
ligger der; kistan är troligtvis upprutten, ty för några
år sedan sågs der på vattnet några små bräder och
en »kistläddika», hvilka uppflutit, men ingen har
sedan undersökt gölen.

Under snapphanetiden sökte de förmögnare att
undangömma sin redbaraste egendom, och på det ej
röfvarena skulle se andra spår i snön, än de som
ledde från husen, gick folket baklänges hem, för att
rädda hvad det kunde. Den bondfamilj, som då egde
gården Svarfvareboden i Riseberga socken, skall ha
varit svensksinnad, och led derför mycket af
snapphanarne. Mannen tillredde åt sin hustru och barn
ett gömställe ute i skogen under en stor, med buskar
omgifven bok; här gräfde han dem en jordkula, medan
hustrun skyndsamt bakade bröd och förde detta jemte
några andra lifsmedel till gömstället. Här var hon i
säkert förvar, men mannen stannade vid hemmet;
då han ej ville helt sluta sig till snapphanarne, förde
desse honom ut till ett träd, der han fastbands för att
skjutas; stället vises ännu.

En bonde der eller i nabolaget fick under denna
orostid tanken att nedgräfva sina penningar i en
lerkruka. Detta var nu godt och väl, men han gick
jemt och inbillade sig, att någon kunde finna krukan;
derför gräfde han ofta upp henne och flyttade sin
skatt till en annan plats. Till slut utsåg han sig ett

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0298.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free