Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de äldsta tryckerierna, de olika slagen af typer etc. Den
Plan-tinska, som försvarades i två afdelningar 1728 och 1730, och
hvartill förf. erhållit upplysningar af Swedberg, Rhyzelius m. fl.,
är vårt första tryckta hymnolgoiska arbete.
I Greifswald sysslade, såsom redan antydts, Chr. Nettelbladt
med flera arbeten rörande Sveriges stats- och kyrkorätt. Han
ämnade också utgifva en samling äldre urkunder till Sveriges historia
under titel »Thesaurus rerum Sueo Gothorum», hvarom en
notifikation utkom 1726. Oaktadt verket flere gånger senare
annonserades såsom snart färdigt till utgifning och oaktadt slutligen en
»Conspectus scriptorum rerum Suec.» 1756 utgafs, skådade själfva
samlingen aldrig dagen.
En samlare af större nit och större kritik var Eric Benzelius
d. y. Under århundradets första decennier hade han utgifvit en
ny upplaga af Vastovii nordiska helgonhistoria samt en samling
urkunder till Sveriges äldsta kyrkohistoria. Härtill kom 1721 det för
medeltidens senare historia högst viktiga »Diarium Vadzstenense».
De flesta diplomen och akterna i första årgångarne af Acta lit. Su.
hade Benzelius infört. Han tänkte alltjämt på att utgifva en
fullständig upplaga af de äldsta »Scriptores rerum Suecicarum* och
brefväxlade därom med flere lärde.
Benzelius föreläste i början öfver »historia litteraria», men
behandlade då mest den österländska och grekiska litteraturen.
Sedan började han föreläsa svensk historia och gjorde detta på
svenska. Dessa föreläsningar, som omfattade tiden t. o. m. Gustaf
Wasas reformation, spredos i talrika afskrifter och blefvo andra till
nytta, t. ex. Hyphoff, som i sin ofvan omtalade Inledning mycket
begagnat dem, ehuru han sällan citerat källan.
I dessa föreläsningar ställde sig Benzelius kritiskt gent emot
flere dittills allmänt trodda fabler, t. ex. om Fale Bure och hans
släkt, Agapeti bulla och framför allt konungalängderna från Jafet
och Odin. En »series regum», som han 1722 införde i Acta lit. Su.,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
