Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
började med Olof Skötkonung. Enligt uppmaning från flere håll,
företog sig Benzelius sedan att vidlyftigare utföra och utarbeta
sin svenska historia; och år 1733 synes den varit nästan färdig.
Den utkom dock aldrig under Benzelii lifstid, utan först 1762 och
då i en vårdslös upplaga utgifven af sonen C. J. Benzelius. Den
hade dåmera icke mycken betydelse.
Eric Benzelius d. y. blef emellertid faktiskt en af våra förste
kritiske historiker. I afseénde på detta förhållande är hans
bref-växling med brodern Gustaf Benzelstiema af synnerligt intresse.
På en eller annan punkt gör sig den gamla antikvariska tendensen
ännu märkbar; men i många afseenden förråda de båda bröderna
tidigt en klar och upplyst blick. Åt striden mellan Celsius och
Biörner hade Erik »stundom leedt», liksom äfven åt Peringskiölds
ättartal. Och Gustaf förklarade år 1734, att hädanefter ville »en
rätt crisis historica, så skarp som den nu för tiden är, ej antaga
gissningar».
Det verk, hvarigenom först offentligen och officiellt bröts med
de patriotiska gissningarnas metod, var dock rikshistoriografen f
IVildes »Sueciae Historia Pragmatica». Redan 1721 hade detta [-arbete-] {+ar-
bete+} varit till större delen färdigt; det utlånades då i handskrift till
Erik Benzelius. Följande året bebådades det i Acta lit. Su.; och
1724, då planläggningen af verket meddelades, sades det vara
under pressen. Det skulle väsentligen blifva en statsförfattningens
och rättsväsendets historia.
Betydelsen af den orsakssammanhanget undersökande 0:
pragmatiska historieskrifningen, gent emot den krönikeartade, utvecklade
Wilde i en 1731 utgifven tysk broschyr. Redan samma år
utkom verkets »pars generalis», framställande statsmaktens ställning i
Sverige intill Karl XII:s anträde till regeringen. Då denna del
blef i en nederländsk tidskrift kritiserad, utgaf Wilde en Apologie
på franska. Men af det storartadt anlagda verket utkom icke
någon fortsättning. I en af sonen, Anders Wilde, ombestyrd, i någon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
