Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dets förnämste författare prydde gärna sina arbeten med tillskrifter
af henne, och själf mottog hon hyllningar på vers och prosa icke
blott af tongifvande svenske litteratörer, utan äfven af utländske
lärde och poeter fjärran från. Hon var »per totam eruditam
or-bem celebratissima» och omnämndes redan tidigt i arbeten af Kortholt
och Morhof samt i Nova acta maris Baltici. Också skref hon vers
på latin, tyska, franska och italienska, på de förstnämnda språken
rätt ofta. Urban Hiärne hade samlat en »fasciculus» af
lyckönskningar till henne, och den bifogades hennes första, år 1713 utgifna,
elegant tryckta diktsamling. En annan dylik medföljde andra delen
af hennes dikter, hvilken, efter hennes död, utgafs af mågen C. L.
von Schantz 1732.
Bland personer, som utöfvat märkbart inflytande på fru
Bren-ner, må nämnas danske skalden och biskopen Thomas Kingo —
om hvilken hon 1696 skref, att »en förborgad kraft utaf hans
lärdoms penna, Mig första gången rätt uppå de tanckar bracht»,
nämligen »på rim och verser» — vidare Haquin Spegel samt framför allt
hennes och hennes mans trogne vän Nils Keder. Utom med desse
växlade hon bref eller poetiska artigheter med biskoparne Bilberg
och Swedberg, doktor Block, grefve Carl Gyllenborg, prosten
Ol. Kolmodin, skalden Frese m. fl. Hon lyckönskades vidare af
Thorsten Rudeen, Ol. Rudbeck d. y., Chr. von Staude, Emanuel
Swedenborg o. a.
De svenska författarinnorna uppmuntrades af henne, som, utan
att göra opposition mot mannens herravälde i staten eller i
familjen, med stolthet häfdade kvinnans rätt till lärdom och vittra
idrotter och därför kan betraktas såsom en kvinnoemancipationens
före-gångerska hos oss. Ebba Maria DelaGardie och Aurora
Königs-marck hade hon flera gånger med loford omnämnt. Hon lyck-
önskade Anna Sidonia Morian till hennes latinska tal 1715;
likaledes öfversättarinnan af Josephus, M. G. Gyllenstierna-Bonde,
hvilken också sjöng en sonett vid fru Brenners graf. Till drottningens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
