Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rytter (1720) i gammaldags stil, samt några religiösa skrifter. I
nämnda bok meddelades först femtio »predikoindelningar» af Kristi
lidandes historia, och till dem sluta sig de efterföljande sångerna.
Dessa äro tämligen medelmåttiga; några anträffas dock afskrifna i
1700-talets samlingsböcker. Sista afdelningen i boken, ’Jesu
Lidandes Kraft och Nytta», betraktelser på prosa, utkom särskildt i flera
upplagor och öfversattes dessutom till finskan, — En längre,
betraktande »Andelig Sång öfwer Christi Pinos Historia» författades
slutligen af kyrkoherden i Karup C. Thulin och (om?)trycktes 1812.
Det började nu blifva vanligt att vid påsktiden uppföra
lidandehistorien sångvis. Ibland sattes helt enkelt bibeltexten i
dialogform. Ett sådant »oratorium», sammansatt af organisten Michael
Preuss och tryckt i Uppsala 1710, hade länge sjungits i Gefle. Text
till ett annat dylikt, komponeradt af musikdirektören J. A. Bonn,
utgafs 1718 i Göteborg. En påskdikt af Kruse blef där några år
senare afsjungen. Äfven från andra städer omtalas sådana religiösa
konserter. Händeis passionsmusik af 1716 började nu blifva
bekant i Sverige. Såsom text begagnades Hamburgerskalden B. H.
Brockes’ »Gemarterte und sterbende Jesus», hvilken i en bearbetning
af C. Eklund — enligt Klemming af Edmund Gripenhielm —
utgafs 1731 och sedan i flera upplagor. Till Händeis komposition,
med någon ändring och utfyllning från annat håll, utfördes denna
passionsdikt ofta i Stockholm, vanligen å Riddarhuset. I
noggrannare öfversättning utgafs Brockes’ text 1740 på svenska af K. R.
B[ildt]. — Äfven på andra kyrkliga högtider utfördes särskilda
sånger; så utgafs 1727 »All Helgona Dagens Evangelium ... i en
musikalisk Sång» att uppföras i Stockholms Storkyrka. Författaren,
som tecknar sig F. Z., var väl orgelnisten vid nämnda kyrka Perd.
Zelbell, bekant såsom musikskriftställare.
Flera omfattande psalmverk utgåfvos nu, framför allt af Ol.
Kolmod in, vidare af Possieth, Frese o. a. ofvan omtalade. En af
de flitigaste, men icke lyckligaste psalmisterna var sekreteraren Carl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
