Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Serlachius, hvilken flera gånger uppträdde såsom tillfällighetspoet och
särskiidt från 1719 var bekant för tvenne större dikter, »Thet
Qwij-dande och Muntrade Swerige» samt »Dråttskald». Den förra var
ett patriotiskt uppbyggelsekväde i visform. Den senare var ett
vers-tal, som upplästes på Göteborgs gymnasium i anledning af
drottningens tronbestigning, och hvarom en notifikation i kostlig
sonett-form utgifvits. Serlachii ryktbarhet för dessa af en ytterlig bombasm
genomandade dikter blef icke den mest smickrande. Från Hamburg,
där han sedan flera år vistades, utgaf Serlachius 1724 fyrtio psalmer
såsom »Första Profwen» af en större samling, hvilka också utkom 1726
under titel »Christeliga Fägne-Timmar». Det var hundrade med noter
försedda och till en del från Gerhard m. fl. öfversatta sånger, fördelade
i åtta afdelningar. Såsom framgår af det rätt läsvärda företalet hade
författaren lagt sig mycket vinn om den poetiska formen, men hans
sträfvan efter »höga» tankar förde honom allför ofta till plattheter.
Sist följde särskiidt en längre, religiöst naturbetecknande dikt
»Wåår-Blomman» med musiknoter, särskiidt komponerade af musikdirektören
G. Ph. Telemann, en mycket berömd komponist, som bl. a. jämte flera
andra satt musik till Brockes’ passionsdikt, och som blef lärare för den
yngre Zelbell. »Wij Ähra hembära med Hiärta och Liud Then
Kär-lig- och Härliga Herranom Gud» börjar detta mångrimmade kväde,
hvilket, märkvärdigt nog, sedan utkom i flera, delvis omarbetade
upplagor, en af år 1754 ökad med några »mäst nya» sånger af
Serlachius. År 1750 uppfördes tonskapelsen Wårblomman i Stockholm.
Serlachius, hvilken då ännu diktade, utgaf vid den tiden äfven en
»Sommar-Lilja» och ett »Höst-Blomster». Han var säkerligen i sin
andliga diktning påverkad af den i Hamburg florerande diktarskolan,
hvilken, i anslutning till de lifliga musik-sträfvandena i denna stad,
särskiidt lade sig vinn om texter för musikalisk komposition.
Samlingar af från tyskan öfversatta psalmer utgåfvos nu af
Granatenflycht och af J. von Diiben, hvilken senare i nästa kapitel
kommer att vidare omtalas. Lohman var också en flitig öfversättare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
