Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
D. Trantzel öfversatte 1731, efter Liscovius, »Christelig Fruentimmere
Andliga Dygde-Spegel» med sånger. I Liscovii »Tröstkälla» 1732
samt sedan i andra religiösa böcker bifogades en samling sånger
från olika håll under rubriken »En Helig och Hiärtelig Sånglust».
Dylika större eller mindre samlingar ingå icke så sällan i
uppbyg-gelseskrifter. Tyska sånger samlades af kantorn A. Chemniiz; början
till en sådan samling af evangelii- och epistelsånger utgaf han 1723.
Själf sammansatte Chemnitz svenska psalmer, som till ett antal af
hundrade utgåfvos 1737 under titel »Wederqwickande Siäla-Ro» och
sedan ofta omtryckts, stundom, såsom i en upplaga tryckt i Kalmar
1893, tillsammans med C. U. Hiärnes psalmer.
Versifierade betraktelser på svenska öfver episteltexterna hafva
ofvan vid Possieth omtalats. Sånger öfver de årliga evangelierna
eller s. k. »Evangeliska Läro- och Böne-Psalmer» diktades och
utgåfvos 1724 af Carl Gustaf Österling, hvilken redan 1700 under
titel »Siälens Himla-Lust på Jorden» utgifvit en samling till större
delen öfversatta sånger försedda med musik, arrangerad af
hofmu-sicus P. P. Hoppe. Ofvan har nämnts, att Österlings
evangelii-sånger, hvilka, med en »Tilökning» af andra psalmer i upplagan af
1727, uppgingo till ett antal af nära 150, snart plägade såsom en
andra del vidfogas »Mose och Lamsens wisor», hvars tredje
upplaga 1724 har mer än dubbelt så många sånger som den första.
Dessa pietistiska psalmer äga väl intet högre poetiskt värde; men
en innerlig och ödmjukt kristlig anda genomgår de allra flesta.
Sällan äro de direkt polemiska, ehuru »wärlden* och dess flärd
gisslas. En salfvesefull och »söt» ton präglar många af dem. Ofta
börjar i en sång hvarje strof med samma ord; hvilket manér äfven
återfinnes hos tidens andre psalmdiktare, såsom Schmolck och
Kol-modin. Åtskilliga enstaka psalmer ur dessa samlingar blefvo
särdeles populära, såsom ur Mose och Lamsens visor »Min Jesus är
mitt enda nöje, Min klenod» etc. samt »Wäktare hwad lider natten?
Wäktare hwad blir det af», den senare ursprungligen en klagovisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
