Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
när den nu kom, ditburen af två skräddare och far sjelf,
tyckte Olof, att hans andel af den tjocka gulbruna kakan
såg ut som en taksten af hans allt mer och mer ramlande
gyllne luftslott.
”Du mäter ditt stycke med ögonen som en äkta
fläska-kagevarg,” sade Nils till honom, försökande få ett lifvande
ordkrig åbane; ”kom ihåg, att vår Herre .mättar förr
ma-j*en än ögat, eller kanske kan 5iT ej rå på’et, då kommer
jag främmad te dej.”
Dermed ryckte Nils fram sin rågkärfve intill Olofs
och högg ett tag i hans kaka med sin fällknif, ett tilltag,
som annars haft en af dessa brottningar till följd, hvilka
lika mycket visade de kämpandes krafter, som deras
godmodiga sinnelag. Men nu nöjde Olof sig med att bli värd
för Nils, hvilken af pur förvåning glömde att sluta ihop
sin breda mun om det rof han tagit.
”Håll till godo, kakan är så fet och jag har redan
halsbränna,” sade Olof. Ett allmänt skratt uppstod.
”Halsbränna! får en skåning, som ej är skräddare,
halsbränna af fläskakaka? , Hör hit skräddare, du har väl
en mark krita i lomman; ge Olof här en bit innan han
köfnar å!” (svimma) ropade Per Mattsson.
”Är du inte kry, Olof?” frågade husbonden, du har
kanske drucket för mycket af det nya drickat och fått knef
i magen. Boel, säg till Johanna att hon tar nåna beska
droppar mä sej då hon kommer ut för att dra ihop rågen,
medan du hjelper mor att mjölka.”
Olofs blickar klarnade och sågo med något likt
saknad på den lilla pannkaksbit som ännu var qvar och det
han, trots sin föregifna halsbränna, sjelf åt upp.
Himlen öfverdrogs med åskmoln, men Olof och hans
skara aktade ej derpå, de gingo med stormsteg öfver fältet
och fållde i sitt berserkraseri de tunga axen till jorden.
Nils och hans flock flämtade af både hetta och harm, ty
det stod klart för dem, att Olof gick som segrare ur da-,
gens strid, men de kämpade till det yttersta. Kerstin hade
fått häftig näsblod, men höll i ändå, med näsan
fullprop-pad af gråpapper och spindelväf samt en röd ylletråd knu-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>