Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verka på flickans vidskepliga sinne, låtit henne förstå, att
något trollfrö, som ofelbart skulle vända de förlofvades
hjertan till hvarandra, blifvit lagdt i kaffet. Den sluga
gumman hade endast lagt dit några flera brända ärter än
vanligt.
Efter denna dag blef Johanna vänligare, om också ej
gladare och muntrare; Olof trängdes något i hjertats
bakgrund af den nya omgifningen. Men ett par dagar efter
flyttningstiden kom Per Svensson sjelf för att hämta
Johanna hem, ty en antaglig friare hade anmält sig till hans
Kerstin, och som denne fick bolster till fyra sängar i
hemgift och Kerstin ej hade mer än till tre färdiga, men ej
ville vara sämre än brudgummen, så fick hon väfva hvad
som ännu felades i hemgiften till sig. Johanna måste hem
och sjelf komplettera sin utstyrsel, emedan båda brölloppen,
det kommo gubbarna öfverens om, skulle firas på en dag ;
ty töserna varo ju ej systrar utan blott nästkusiner och
då kunde ej dubbelbrölloppet bringa olycka med sig.
Bröl-loppet utsattes till den tjugonde nästkommande Maj, som
var en Fredag och nymåne tillika. I det gamla hemmet
återkom Johannas förra svårmodighet; hon fann det så
tomt och ödsligt sedan Olof flyttat. Hon såg honom
stundom i kyrkan; han såg blek ut, tyckte hon, men de talade
alldrig vid hvarandra. Ingen aktade på Johannas svårmod
mer än Boel, men hon teg, och bad endast om att få tjena
hos Johanna, dä hon blef gift, hvilket Johanna lofvade.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
