Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sökande hvem han uppsluka månde, togs helt och hållet
efter bokstafven.
Olof gick ut för att se till kreaturen, ty drängarna
hade erhållit lof att besöka anhöriga och vänner, och då
nu Boel blifvit ensam med fru Humbla, förtrodde hon
denna, att ryktet påstod, att det icke skulle vara någon
förmögenhet efter Ola Nilsson, och om detta vore sannt,
stode snart fattigdomen för sonens dörr; ty Johannas
med-hafda förmögenhet hade den unge mannen, dels genom
oförnuftiga borgensförbindelser, dels genom den olyckliga
hästhandeln och andra illa skötta företag, bortslötsat; och
slutligen, det värsta af allt, sjelf blifvit en spelare och
ut-sväfvande menniska.
”Jag skulle inte velat, för mitt andra öga engång,
förtäljt hvad jag nu sagt,” hviskade den trogna själen, ”men
Olof har en gång sagt till mig, att kunde han hjelpa
Johanna, om hon kom i någon farlighet, så skulle han —;
tror frun han gör det?”
Frun förklarade för Boel, att Olofs förmögenhet ej
forslog att rädda Johannas man från en oundviklig ruin,
men hon vore öfvertygad, om det sorgliga inträffade, att
boet skulle gå under klubban, Olof då ej skulle
undandraga sig, att lemna allt det bistånd han kunde, men
hon trodde ej, att den stora förmögenheten på en så
otrolig kort tid kunde vara förslösad.
”Säg inte det! En stor del deraf har riksdagsmannen
slagit ihjel; det glunkas om, att han rustat stort i
Stockholm de två förra gångerna han var oppe — och de säga,
att han skall liafva haft kyrkokassan eller hvad det var;
men Jon Assarsson skulle stått i borgen och tvunget
honom att göra rätt för sig der, och då blef han och Ola
Nilsson osams, så att Jon Assarsson skall ha sagt, att han
inte lade tu strå i kors mer, för hvarken riksdagsmannen
eller hans vidlyftige son. Hade han gift bort en sådan
grönskoUing och så inte kunnat hålla’n i styr, finge (fe
sjelfva nysta opp det garn de hamsat ihop till sig, skall
han ha sagt,” berättade Boel. Hon gick derefter ut i
pigkammaren, för att prata med sin syster Nilla, innan hon,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
