Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kerstin; hon visste af erfarenhet, huru omöjligt det var
att öfvertyga mostern och kusinen om det dåraktiga i dessa
vidskepelser ; Hans tjenade det ej att ens tala med härom,
ty han hade blott ett svar att gifva: ”Det kan nock vara,
att det inte hjelper, men Kerstin tror det, och då tror jag
det med.” Ebba beslöt dock, att göra sitt bästa och
åtminstone söka hindra dem, att vidtaga några ”trolldom
s-åtgärder” mot Vifve och hans mor. Ebba försonades dock
i sitt sinne med hela färden vid utsigten om, att kunna
uträtta något godt för den arma Johanna.
Då Ebba i skymningen kom till Hans Jeppssons,
möttes hon redan i porten af en förfarlig lukt af dyfvelsträck;
hon lät stanna hästarna och sprang hastigt ur vagnen fram
till stallet, genom hvars dörrspringa hon såg rök
framvälla. Ebba ryggade dock hastigt tillbaka, ty då hon
drog upp dörren, stod Kantan derinnanför och svängde i
vild fart ett fyrfat fram och tillbaka, hvarifrån en blåaktig,
qväfvande rök uppsteg, som dock ej det ringaste tycktes
besvära ”den kloka.” Ebba deremot skyndade derifrån in
i stugan; men här var det föga bättre. Dyfvelsträcksrök,
blandad med oset af brändt papper och ull, mötte henne
äfven här. Kerstin satt vid fönstret och försökte, vid det
aftagande dagsljuset, läsa den bön mot ”Satans spökeri,”
som längre tillbaka i tiden varit i Malmö kyrkor uppläst
för en död krögarefrus förmenta spökeriers skull *), och
hvilken bön Kantan genom stora kostnader, som lion
upp-gaf, skaffat sig och som äfven skulle bidraga att rensa
huset från onda makter. Kerstin var så fördjupad i
läsningen, att hon hvarken hört när Ebbas vagn körde in
eller hennes inträdande, och flög nu högt från bänken, när
Ebba, med ett vänligt slag på skuldran, hälsade henne
godafton och på skämt upprepade det vanliga tillägget till
hälsningen: ”sedder (sitter) väl!”
Kerstin var synbarligen föga belåten med att bli störd,
hvarken i sin läsning eller andra förehafvauden; ty hon
*) Denna bön upplästes från predikstolarna i Malmö kyrkor
från år 1740 till 1766.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
