Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Orillonmen hon afböjde ett dylikt förslag, under
förklarande, att hon ansåge giftermål, tillkomna i harmen,
lika med sjelfmord, ty båda bringade de sorg öfver
oskyldigas hufvudeu.
Den gamla frun stod just och funderade på, om hon
ej skulle upplysa Ebba om sina farhågor i afseende på
Olofs känslor, då hon såg honom gå ned till stranden och
göra båten i ordning för att hämta Ebba; ty solen lutade
starkt till nedgång och sjön flammade skönt i dess lågor.
Frun skyndade ned till stranden för att åtfölja Olof.
men hon hann ej dit. förrän Olof lade ut med båten; han
såg ej lugn ut, tyckte hon. och Irngade henne ej, om hon
ville med, utan nickade blott åt henne och rodde ut på
sjön. Hon skuggade ögonen med handen och betraktade
den bortilande båten, såg den lägga till vid ön och såg
Olof stiga i land och försvinna mellan träden; då satte
hon sig ned på en sten vid stranden, för att invänta de
två unga, Hon suckade och mumlade vid sig sjelf: ”Om
han nu genom en obetänksam förklaring jagar henne ur
denna fristad, hur går det då V Det går, som Gud
behagar, säga ju de gamle på ön; ja, måtte Han ‘styra allt
till det bästa!” Hon steg upp, för att gå ett slag; men
knappast hade hon vändt sig om, förrän hon, stel af fasa,
ryggade baklänges och var nära nog på väg att falla i
sjön, vid åsynen af Orillon, som stannat på ett par stegs
afstånd från henne.
^Förlåt, goda fru!” bad han, i det han ilade fram för
att stödja henne; ’jag glömmer jemt, att jag är död för
mina vänner.”
Fru Humbla var, som vi vet i, ej det ringaste
vidskeplig och hämtade sig snart från sin förskräckelse, för
att höra på Orillons korta, men klara berättelse om såväl
sin räddning, som om upphofvet till tidningsnotisen. Fru
Humbla bekräftade, genom sina meddelanden, att
friherrinnan haft fullkomligt rätt i sin uppfattning af Ebbas
själstillstånd.
”Och nu återstår endast slutscenen, den
återuppstånd-nes förening med sin trogna brud,” sade hon glädtigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
