- Project Runeberg -  Kontinenternas och oceanernas uppkomst /
37

(1926) [MARC] Author: Alfred Wegener Translator: Walter Wråk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 3. Geofysiska argument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

100 m-steg, och därför äro procentsiffrorna naturligtvis endast
1/10 av dem i ovanstående serie. De bägge frekvensmaxima
ligga här vid ett djup av omkring 4 700 m och vid en höjd
över havet av ungefär 100 m.

I fråga om dessa siffror bör även beaktas, att ju mera
antalet lodningar ökas, desto tvärare framträder branten
från kontinent- och shelfranden ned i djuphavet, såsom
framgår vid jämförelse mellan äldre oceankartor och de
nyare av Groll[1] uppgjorda. Under det att Trabert år 1911
ännu anger 4,0 % för 1—2 km-nivån och 6,5 % för
2—3 km-nivån, finna vi endast 2,9 och 4,7 % resp. för samma
nivåer hos Wagner, som i sista hand grundar sina siffror
på Grolls djuphavskartor. Man torde alltså kunna vänta,
att de bägge frekvensmaxima framdeles skola visa sig vara
ännu något skarpare skilda än enligt hittills gjorda
iakttagelser.

Inom hela geofysiken gives det väl knappast någon sats
så klar och välgrundad som den, att det på jorden finnas
tvenne särskilt gynnade nivåer, vilka förekomma
omväxlande invid varandra och framträda i kontinenterna och i
djuphavsbottnen. Det är därför mycket märkligt, att man
icke sökt någon förklaring till denna lagbundenhet, som
dock varit välbekant sedan minst 50 år. Endast Sörgel[2]
gör i sin polemik mot förskjutningsteorien ett försök att
förklara förhållandet genom höjningar och sänkningar, men
detta försök vilar på ett felaktigt resonemang. Om det,
såsom han anser, funnes blott en enda jämviktsnivå, så
kunde genom dennas rubbning, d. v. s. höjning och
sänkning, tvenne skilda frekvensmaxima uppstå endast för så
vitt just dessa båda nivåer gynnades av bestämda


[1] Groll, Tiefenkarten d. Ozeane. Veröff. d. Instit. f. Meereskunde,
N. F. A., h. 2, Berlin 1912.
[2] W. Sörgel, Die atlantische »Spalte». Kritische Bemerkungen zu
A. Wegeners Theorie v. d. Kontinentalverschiebung. Monatsber. d. D.
Geol. Ges. 68, s. 200—239, 1916.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 9 13:52:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wegener/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free