Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 4. Geologiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jämförelse av berggrunden å ömse sidor. Man kan nämligen
vänta sig, att veckningar och andra strukturer, som
uppstått före åtskiljandet, skola förekomma på bägge sidor om
oceanen och ligga så, att bägge sträckorna i
rekonstruktionen framträda såsom varandras omedelbara förlängning. Då
själva rekonstruktionen tack vare kontinentskivornas
markanta begränsningslinjer är strängt bunden och icke
lämnar spelrum för någon jämkning efter dessa fordringar,
möta vi här ett fullständigt fristående kriterium, som är
av största betydelse för bedömandet av förskjutningsteoriens
riktighet.
Den atlantiska klyftan är bredast i söder, där den först
uppkom. Bredden uppgår här till 6 220 km. Mellan Kap
San Roque och Kamerun är avståndet endast 4 880 km,
mellan New Foundland och den brittiska shelfen endast
2 410, mellan Scoresby sund och Hammerfest 1 300, och
mellan shelfkanterna vid nordöstra Grönland och vid
Spetsbergen torde det vara endast 200 till 300 km. Här synes
åtskiljandet ha ägt rum först under allra sista tiden.
Vi börja med jämförelsen i söder. I allra sydligaste
Afrika finnes ett från öster mot väster strykande permiskt
veckningsberg, Zwarte Bergen. Vid rekonstruktionen
träffar förlängningen västerut av denna kedja ett på kartan
ej särskilt framträdande parti söder om Buenos Aires. Det
är emellertid av allra största intresse, att Keidel[1] i de här
befintliga sierrorna, särskilt inom de sydliga, starkare
veckade, har urskilt gamla veckade lager, vilka till struktur,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
