- Project Runeberg -  Kontinenternas och oceanernas uppkomst /
58

(1926) [MARC] Author: Alfred Wegener Translator: Walter Wråk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 4. Geologiska argument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Francisco samt Parana, i huvudsak strykningsriktningen.
Visserligen ha, såsom den av Keidel i ovan anförda arbete
meddelade, i fig. 8 här återgivna tektoniska kartan över
Sydamerika visar, nyare undersökningar konstaterat
befintligheten av en tredje med nordöstkusten parallell
strykningsriktning, varigenom förhållandena te sig något mera
invecklade. Dock framträda även på denna karta de bägge
andra strykningsriktningarna mycket tydligt, om de än
äro något bortträngda från kusten. Genom den avsevärda
vridning, som Sydamerika måste undergå vid
rekonstruktionen, blir Amazonflodens riktning alldeles parallell med
Nigers övre lopp, så att bägge strykningsriktningarna
sammanfalla med de afrikanska. Häruti torde vi kunna se
en ytterligare bekräftelse på att kontinenterna fordom hängt
omedelbart samman.

Såsom senare skall visas, måste av paleontologiska och
biologiska skäl den slutsatsen dragas, att utbytet av växt-
och djurformer mellan Sydamerikas och Afrikas
landområden upphörde redan under äldsta eller mellersta
krittiden. Härmed står Passarges[1] antagande, att
förkastningarna invid Sydafrikas kanter skulle ha uppkommit redan
under juratiden, icke i strid, ty klyftan öppnade sig
endast småningom, med början i söder, och framför allt
torde gravsänkor hava uppkommit en längre tid dessförinnan.

I Patagonien föranledde åtskiljandet en egendomlig
rörelse hos skivan, vilken A. Windhausen[2] beskriver sålunda:
»Den nya omvälvningen började med regionala rörelser av
mycket stora mått ungefär vid mitten av krittiden», då
nämligen den patagoniska landytan förändrades »från ett
område med tydlig lutning till ett allmänt


[1] Passarge, Die Kalahari, s. 597. Berlin 1904.
[2] A. Windhausen, Ein Blick auf Schichtenfolge und Gebirgsbau
im südlichen Patagonien, Geol. Rundschau, 12, s. 109—137, 1921.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 9 13:52:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wegener/0058.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free