Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 5. Paleontologiska och biologiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vridning. Här ha skivorna aldrig varit isärdragna, och
bryggan låg över vattenytan under silur och devon,
vidare från mellankarbon ända till mellanperm, därefter
under lias och dogger och slutligen från krittiden ända till
kvartärtiden, då den möjligen delvis varit spärrad av is.
Vi skola nu skärskåda den atlantiska sprickan ur
biologisk synpunkt. I motsats till Stilla havet anses Atlanten
allmänt vara en ung bildning. Sålunda skriver L. v. Ubisch:
»I Stilla oceanen finna vi talrika ålderdomliga djurformer,
såsom Nautilus, Trigonia och öronsäl. Former av detta
slag saknas i atlantiska oceanen[1].» Även Colosi[2]
framhåller, att Atlantiska oceanen i likhet med Röda havet i
biologiskt avseende visar drag, som tillkomma områden, vilka
i sen tid tagits i besittning av levande varelser,
alldenstund faunan visar släktskap endast med de omedelbart
angränsande havens; däremot saknas de för Stilla havet
karakteristiska enstaka släktskapsförbindelserna med långt
avlägsna områden.
Mycket upplysande i fråga om den nordatlantiska
bryggan är följande av Arldt (i ovan anf. arb., s. 89 och följ.)
meddelade tabell, som anger procenttalen för identiska
reptiler och däggdjur å bägge sidor.
| Reptiler
proc. | Däggdjur
proc. | |
| Karbon | 64 | — |
| Perm | 12 | — |
| Trias | 32 | — |
| Jura | 48 | — |
| Undre krita | 17 | — |
| Övre krita | 24 | — |
| Eocen | 32 | 35 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
