Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 5. Paleontologiska och biologiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bild som reptilerna. Under eocen var överensstämmelsen
särskilt stor. L. v. Ubisch säger också: »Under eocen
återfinna vi nästan alla Nordamerikas underavdelningar
av däggdjur även i Europa. På liknande sätt förhåller det
sig med andra klasser.»[1] Den i vår tabell framträdande
minskningen i släktskapsförbindelser under pliocen torde
väl bero på landisen. I fig. 16 återges en av Arldt
meddelad kartskiss över utbredningen av några organismer,
vilka synts honom bestämmande i fråga om den
nordatlantiska bryggan. Den unga daggmaskgruppen Lumbricina
är spridd från Japan till Spanien, men på andra sidan
oceanen finns den endast i östra delen av Förenta staterna.
Pärlmusslan förekommer där kontinenterna åtskilts, på
Irland och i New Foundland samt på bägge sidor inom
angränsande områden. Ännu egendomligare är
trädgårdssnäckans utbredning från Sydtyskland över de brittiska
öarna, Island och Grönland över till den amerikanska
sidan, varest den dock förekommer endast i Labrador, New
Foundland och östra delen av Förenta staterna.
Detsamma är förhållandet med aborrfiskarna, perciderna, och
 |
| Fig. 16. Några nordatlantiska djurs utbredning, enligt Arldt. Punkterad linje: trädgårdssnäckor. Streckad linje: daggmaskar (lumbriciner). Prickstreckad linje: aborrfiskar. Skuggat i NO—SV: pärlmusslor. Skuggat i NV—SO: hundfiskar (Umbra). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
