- Project Runeberg -  Kontinenternas och oceanernas uppkomst /
88

(1926) [MARC] Author: Alfred Wegener Translator: Walter Wråk
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 5. Paleontologiska och biologiska argument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

andra sötvattensfiskar. Kanske bör även den vanliga
ljungen, Calluna vulgaris, nämnas. Förutom i Europa finns
den endast i New Foundland och områdena därintill, och
omvänt äro anmärkningsvärt många amerikanska växter
inom Europa inskränkta uteslutande till västra Irland. Om
möjligen i fråga om de sistnämnda även Golfströmmen kan
gälla såsom förklaring, så är detta dock icke fallet med
ljungen. Mycket talar för att en landbrygga mellan New
Foundland och Irland var i behåll ännu vid början av
kvartärtiden. Dessutom synes en andra brygga ha funnits
längre i norr och bibehållits till fram mot mitten av
kvartärtiden.[1] Warmings och Nathorsts undersökningar över den
grönländska floran äro upplysande i detta avseende, ty de
visa att de europeiska elementen överväga på Grönlands
sydöstra kust, alltså just på den sträcka, som enligt
förskjutningsteorien ännu under kvartärtiden låg intill
Skandinavien och norra Skottland, medan det amerikanska
inflytandet är förhärskande på hela den återstående
grönländska kusten, nordöstra Grönland inberäknat. Intressant
nog var enligt Semper[2] den tertiära floran på Grinnelland
närmare besläktad (63 proc.) med Spetsbergens flora än
med den grönländska (30 proc.), under det att
förhållandet numera helt naturligt är omvänt (64 och 96 proc.). Vår
rekonstruktion för eocen ger lösningen till denna gåta, i
det att avståndet Grinnelland—Spetsbergen här är mindre
än avståndet från Grinnelland till de grönländska
fyndorterna.

Beträffande den sydatlantiska bryggan äro


[1] Scharff, Über die Beweisgründe für eine frühere Landbrücke
zwischen Nordeuropa und Nordamerika (Proc. of the Royal Irish
Ac. 28, 1, 1—28, 1909; enligt referat av Arldt i Naturwiss.
Rundschau 1910).
[2] Semper, Das paläothermale Problem, speziell die klimatischen
Verhältnisse des Eozäns in Europa und im Polargebiete. Zeitschr.
Deutsch. Geol. Ges. 48, 1896, s. 261.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 9 13:52:32 2024 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wegener/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free