Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Bevis för förskjutningsteoriens riktighet - 5. Paleontologiska och biologiska argument
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
faunaelement härstammar alltså från en tid, då Australien
ännu hängde tillsammans med Sydamerika genom
Antarktis, d. v. s. mellan äldre jura (då Främre Indien avskildes)
och eocen (då Australien avskildes från Antarktis). För
dessa former innebär Australiens nuvarande läge icke
längre någon isolering; de framtränga långsamt i
Sundaarkipelagen, så att redan Wallace måste förlägga
däggdjursgränsen mellan öarna Bali och Lombok och vidare genom
Makassarsundet.
Australiens tredje fauna är den yngsta; den har invandrat
från Sundaöarna, lever nu på Nya Guinea och har redan
erövrat Australiens nordöstra del. Dingo (den vilda
hunden), gnagare, fladdermöss m. fl. ha invandrat till
Australien under kvartärtidens senare skede. Det unga
daggmasksläktet Pheretima, som med stor livskraft undanträngt de
flesta äldre släkten på Sundaöarna samt i de
sydöstasiatiska kustområdena från malajiska halvön ända till Kina
och därjämte i Japan, har även fullständigt erövrat Nya
Guinea och har redan fattat fast fot på Australiens
nordspets. Allt detta bevisar, att ett livligt utbyte av fauna och
flora ägt rum, med början först i geologiskt sett mycket
sen tid.
Denna tredelning av den australiska faunan står i allra
bästa överensstämmelse med förskjutningsteorien. Man
behöver endast se på våra tre rekonstruktionskartor, fig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
