Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Jordklotets beskaffenhet och de processer som förändra dess yttre - 8. Jordklotets plasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jorden har samma egenskaper som kallt stål? Vi måste här
först söka skilja de olika begreppen. Hittills ha vi endast
talat om elastiska företeelser och om elasticitetskonstanter.
Av sistnämnda slag finnas för isotropa kroppar endast
tvenne, koefficienten för volymelasticiteten eller
kompressionsmodulen samt koefficienten för formelasticiteten
(styvheten eller rigiditeten) eller stelhetsmodulen, under
det att för anisotropa kroppar ibland kunna finnas över
tjugo. Angående flytningsrörelserna säga oss dock alla
dessa storheter intet, ty för dessa rörelser äro icke
elasticitetskoefficienterna bestämmande utan koefficienten för
segheten η, vilken hos fasta kroppar är detsamma som den
inre friktionen hos vätskor. Denna har en annan
dimension, nämligen g/cm sec och storleken är i vårt fall utan
tvivel mycket lik styvhetens, vilket givit anledning till
många förväxlingar. Om storleken av denna
seghetskoefficient för jorden ha vi tyvärr icke på långt när så god
kännedom som om styvheten. Överhuvud taget föreligga
hittills mycket få bestämningar av fasta ämnens
seghetskoefficient η, eller fluiditet 1/η. Man har då uppmätt
antingen dämpningen hos elastiska svängningar eller
deformationshastigheten vid böjning eller relaxationstiden.
Schweydar har emellertid gjort olika försök att
bestämma även denna för våra problem så viktiga koefficient hos
jorden. Av ebb- och flodväxlingarna inom jordens fasta
del erhöll han endast en undre gräns för η. Om nämligen
fluiditeten märkbart deltoge i dessa växlingar, skulle de
som redan nämnts försenas, vilket dock icke är fallet.
Gränsen för observationsfelen blir sålunda en gräns för den
möjliga fluiditeten hos jorden. Frågan kompliceras, om
man antager att fluiditet över huvud endast förekommer
i ett enda bestämt skikt hos jorden. Enligt Schweydar blir
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
