Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Jordklotets beskaffenhet och de processer som förändra dess yttre - 8. Jordklotets plasticitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glaciärrörelsen gällande värdet till 1016. Detta är ett värde
av minst samma storlek, som enligt ovanstående
framställning bör antagas vara gällande för det trögflytande
skiktet i jordklotet. Härav synes alltså som om detta skikt
1 fråga om flytningsrörelser förhölle sig ungefär som
glaciläris.
Förutom de redan nämnda finnas flera andra
företeelser som bero på flytningsrörelser i jordens inre, framför
allt isostasien och polvandringarna.
Att isostasi eller nedsänkningsjämvikt råder överallt
inom jordskorpan i stort sett är ett erkänt faktum. Lika
säkert är att vertikala utjämningsrörelser förekomma till
isostasiens återställande, om den blivit rubbad inom ett
större område. Vi ha redan i andra kapitlet behandlat
isostasien och där även framhållit Skandinavien och
Nordamerika såsom exempel på områden med isostatiska
utjämningsrörelser; dessa länder voro under kvartärtiden
nedtryckta ungefär 250 resp. 500 m genom landisens tyngd,
men ha efter isens avsmältning höjt sig lika mycket. Att
det här icke är fråga om elastiska deformationer har
Rudzki visat[1]; han beräknade att enligt Airys teori för isostasien
den forna landisen varit 933 m tjock — en mycket rimlig
siffra —, om Skandinaviens Höjning varit 280 m, och för
Nordamerika, där höjningen antages uppgå till 500 m,
erhöll han en istjocklek av 1167 m, medan däremot
antagandet att deformationen varit elastisk skulle leda till den
fullkomligt osannolika siffran 6 till 7 km för den
skandinaviska landisens tjocklek. Även höjningsrörelsens
försening vittnar om att det är fråga om flytningsrörelser,
ty Skandinavien stiger fortfarande 1 m under 100 år, ehuru
landet blev kvitt isbelastningen redan vid klimatoptimum
för 10 000 år sedan. Enligt undersökningar av A. Penck,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
