- Project Runeberg -  wegener /
168

Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och av Sydamerika söder om 42° sydlig bredd samt vid
Nya Zeelands sydö, — och vilka Gregory i en vidlyftig
ännu allt för litet uppskattad undersökning[1] förklarat vara
uppkomna genom sprickbildning. Den nu för tiden av
många forskare alltjämt anförda förklaringen att de äro
erosionsdalar håller jag för oriktig, även sedan jag själv
gjort iakttagelser på Grönland och i Norge.

Genom täta lodningar har man fått reda på en
egendomlig företeelse vid de atlantiska kusterna, vilken ter sig
som en fortsättning under havet av floddalar. Så t. ex.
fortsätter St Lawrenceflodens dal över den framför
liggande shelfen ända ut till djuphavet, likaså Hudsonflodens
dal, som kan följas ända till 1450 m djup, och på
europeiska sidan träffas liknande rännor framför mynningen
av Tajo och vid »Fosse de Cap Breton», 17 km norr om
mynningen av Adour. Den vackraste av detta slags
företeelser torde dock vara Kongorännan[2] i södra Atlanten,
som kan följas ända till 2 000 m djup. Enligt den vanliga
tolkningen skulle dessa rännor vara erosionsdalar, som
utbildats över havsytan, men sedan blivit nedsänkta. Detta
synes mig dock i hög grad osannolikt, för det första på
grund av sänkningsbeloppets storlek, för det andra på
grund av rännornas allmänna förekomst — göras
tillräckligt många lodningar, kommer man förmodligen att finna
dem vid alla kontinentkanter — och för det tredje emedan
endast vissa flodmynningar visa företeelsen, under det att
de mellanliggande icke göra det. Jag anser det mycket
sannolikare att det även här är fråga om sprickor i
kontinentkanten, vilka floderna endast använt sig av.
Beträffande Lawrencefloden ha geologerna för övrigt visat att


[1] J. W. Gregory, The Nature and Origin of Fjords, s. 542. London
1913.
[2] Se kartan i Schott, Geographie des Atlantischen Ozeans, s. 102.
Hamburg 1912.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:25:05 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wegener/0168.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free