Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
här i tornet, där hon valt sin bostad — naturligtvis för att
bevaka den gömda skatten. Men ärhundrade efter århundrade får
hon gå här och bevaka skuggorna af de två mördade gossarne,
hvilka sväfva fram och åter framför slottskapellets fönster,
klagande öfver att de icke hvila i vigd jord. Fru Gunilda står
under hvarje månljus natt uppe på tornets midtelaltan och stirrar
hånskrattande mot kapellet.
Där såg grefve Johans’ tilltänkta fästmö henne och blef
därvid så vettskrämd, att hon försakade både friaren och Rosenö;
där såg syster Amelie henne och fick lunginflammation.»
»Nej, kära tant, inte tror jag på slika amsagor; jag har
närmare granskat en del gamla herrgårdssägner och funnit, att
. . Å, kära tant, låt mig hållas! Nu åro alla de lösa teglen uppe
och se, hår ligger en bred träflisa; den begagnar jag som skyffel !»
Alltjämt liggande på knä började hon ifrigt skyffla upp
sanden. Fröken Elsa blef smittad af hennes ifver och böjde sig
fram öfver den öppning, som nu blifvit gjord i golfvet, tills båda
damerna med ett förfärans rop veko undan. Letty hade fått en
liten hufvudskål på spetsen af sin träflisa.
De båda damerna hade varit så upptagna af sin
undersökning, att ingen af dem hört hofslagen på borggården och ej
heller hade de märkt att Erik inträdt i korridoren just som
Letty började skyffla upp sanden. Han hade stannat, häpen
öfver att se sin unga svfigerska i färd med en undersökning,
som han själf tänkt företaga; nu vid hennes och fröken Elsas rop
skyndade han fram till dem och omtalade, att han samma
morgon upptäckt att golfstenarna lågo lösa och nedsjunkna i sanden.
Letty var utom sig af ifver och påyrkade, att
undersökningen genast skulle fortsättas, och då Erik fann det klokast att
icke genast göra tjänstpersonalen bekant med det hemska fyndet,
gick han själf till verktygsboden efter en ordentlig skyffel,
medan fröken Elsa underrättade sin bror och sina två äldre
gäster om, hvad som händt och vidare måste företagas.
Gamla fröken var nu så öfvertygad om, att de båda barnen
blifvit begrafna i tornets förstuga, att hon från en af slottets
förrådskamrar hämtade ett svart bårtäcke med silfverbård, hvarpå
de spädas lämningar skulle läggas.
Det lilla sällskapet var samladt i korridoren, till hvilken
Erik stängde dörren, och under andlös tystnad blottades två
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
